I en tid där många oroar sig för hur digitalisering och globalisering ska tränga undan arbetstillfällen är det kvinnliga företagandet viktigt att stärka för politik och näringsliv. Hur stödjer vi och främjar det kvinnliga entreprenörskapet som oftast är lokalt, konsumentnära och arbetsintensivt?
Enligt en av världens mest omfattande entreprenörskapsundersökningar har kvinnligt företagande i Sverige minskat med en tredjedel på senare år. 2017 – 2018 minskade det med 30 procent, från knappt 6 till 4 procent. Det är inte hållbart för ett land som Sverige. Det politiska klimatet är extremt viktigt för hur man som företagare vågar agera, vad gäller riskkapital, expansion och nyföretagande.
Reflektion över bidragande orsaker:
Minskningen 2017- 2018 sammanföll med den politiska diskussion inför valet som rörde vinstbegränsningar i branscher där kvinnor är överrepresenterade som ägare det vill säga välfärdssektorn. Diskussionen om vinster i välfärden hamnade snett och delar av kooperationen och små aktiebolag försvann, då kommuner valde att ta hem välfärdslösningar eller minska bidrag till personal/föräldrakooperativ och äldreboende – utan att ens ifrågasätta var eventuell vinst placerades. Fler anställda? Investeringar? Personal och brukarfrämjande åtgärder? Eller kanske tom högre lön? Få kvinnor är nu villiga att starta inom välfärdssektorn då osäkerheten är för stor och branschen är sårbar.
Riskkapital går sällan till kvinnligt företagande, DI Digital undersökte 1 000 riskkapitalinvesteringar i den svenska techsektorn under 2018 där 13,6 miljarder ingick i undersökningen. Målet var att ta reda hur mycket som går till bolag grundade av män respektive kvinnor. Facit blev att 84 procent gick till bolag med enbart manliga grundare, 15 procent gick till bolag med blandade team och en procent gick till bolag med enbart kvinnliga grundare.
Kvinnligt ledarskap/ägarskap som goda förebilder saknas. Det kan ju tyckas vara löjligt att skriva detta i ett av världens mest jämlika länder, men vi behandlas olika enligt de studier som gjorts på området. En studie som fick pris förra året var ”We ask men to win and women not to lose” utgår ifrån att män och kvinnor får olika frågor när de pitchas inom sina respektive områden, där männen boostas och kvinnorna får frågor som orsakar osäkerhet om kapacitet. Investerarna är även oftast män så de ger helst pengar till verksamheter och strukturer de känner igen. Forskningen visar dock på att kvinnligt ledarskap oftast betyder högre lönsamhet, bättre ledarskap, större överlevnadschans för bolaget och bättre avkastning efter en börsnotering. Kvinnor har en bättre förmåga att förstå vad kunderna vill ha, är bättre på att kommunicera och inkludera olika typer av människor samt har en ledarskapsstil som leder till mer innovation.
I rutdebatten som förekommit anser en del i politiken att det är ett utnyttjande av personer och att staten subventionerar en tjänstesektor som bara rika tar del av, återigen ger man sig på en sektor där kvinnor startat många nya företag de senaste åren och bidragit till att fler kommit ut i arbete. Kvinnor är också mer benägna att starta sociala företag där personer med särskilda behov kan arbeta utefter sin egen förmåga, där är inte riskkapitalet viktigt utan humankapitalet, ett första steg för många in på arbetsmarknaden. Att se till att kvinnligt företagande stärks och investeringar hittar till kvinnodominerande branscher är existentiellt viktigt för ett gott och livaktigt lokalsamhälle med affärer och bra välfärdslösningar. Nätverk och stöd är en förutsättning och ett ökat kvinnligt företagande borde vara en målsättning i varje kommun.
Camilla Olsson (C)