Det sägs att man växer med sin uppgift när man fått en tjänst eller ett uppdrag där de rätta förutsättningarna kanske saknas. Efter att ha läst den nyss invalde riksdagsledamoten Magnus Jacobssons debattinlägg ställer sig frågan automatiskt om han är vuxen sin uppgift. Detta efter att ha läst hans transportvision för hela Norden. Återigen får man ta sig för pannan när hela artikeln i stort sett går ut på tillväxt. Vilken tillväxt? All så kallad tillväxt tär oerhört på naturtillgångarna. Jag har aldrig någonsin läst eller hört någon politiker nämna något om när det ständigt upprepade mantrat tillväxt nått sitt tak. Nästan samtliga av dagens politiker i hela världen har över huvud taget aldrig analyserat eller förstått vad tillväxt betyder. Ohämmad tillväxt på naturens bekostnad kommer att sluta med tillväxt till döds. Vi gräver vår egen grav, men vi har bra betalt medan vi gräver.
Som om hans tillväxt- och transportvisionen inte vore nog, får man nu lägga till ett nytt politiskt uttryck, nämligen megacity. Som grund för detta hämtas citat ur ordboken, som om visioner kan innehålla vad som helst, bara det är en vision. Inga åtgärder i hela samhället får strida mot miljöbalkens övergripande mål, där ett av de viktigaste kriterierna i portalparagrafen är biologisk mångfald. De hänsyns- och dämpningsregler, det vill säga reglerna om försiktighetsmått, torde i Jacobsson tankevärld endast ses som rekommendationer. Vad värre är, det är att riksdagsledamoten Jacobsson har siktet inställt på frågor rörande jordbruk och jakt, d.v.s. frågor rörande just biologisk mångfald. Jag skäms över de avtryck jag som människa sätter på jorden genom att nyttja naturresurserna. Det ofattbara är att många politiker trycks göra precis tvärtom, nämligen att saluföra helt stolliga idéer och i stället bygga monument över sig själva.
Erold Coleman