Till följd av ett nationellt krav har vi på Rambo tillsammans med våra ägarkommuner infört ett nytt insamlingssystem. Det nya systemet innebär fastighetsnära insamling av matavfall och hushållens förpackningar, vilket är obligatoriskt enligt regeringsbeslut. Vi har än så länge infört det nya systemet i Munkedal, Lysekil och Sotenäs – Tanum följer under hösten 2024. Det är respektive kommun som beslutat om typ av insamlingssystem och renhållningstaxa (avgifter).
Regeringsbeslutet om fastighetsnära insamling av hushållens förpackningar och matavfall är en del av Sveriges nationella strategi för att öka återvinningen och minska mängden avfall som går till deponi eller förbränning. Beslutet innebär att kommunerna i Sverige måste samla in förpackningar och matavfall direkt vid eller i närheten av bostaden. Detta är en viktig åtgärd för att underlätta för hushållen att sortera ut sina förpackningar och sitt matavfall, vilket i sin tur ökar materialåtervinningen och minskar miljöpåverkan.
Varför har kostnaderna ökat? En del av våra kunder i Sotenäs har undrat varför det nya insamlingssystemet är dyrare jämfört med det tidigare, när vi endast hämtade restavfall. Skillnaden ligger i att vi nu samlar in tio olika avfallsslag, jämfört med tidigare endast ett. Det nya systemet medför ökade kostnader på flera områden. För att effektivt hantera både matavfall och förpackningar har vi behövt investera i specialanpassade fordon och kärl som kan separera olika typer av avfall. Dessa fordon är mer kostsamma än de äldre, som enbart hanterade restavfall. Dessutom har vi behövt upprätta nya anläggningar och byggnader för förvaring och hantering av både matavfall och förpackningar, vilket också har bidragit till de ökade kostnaderna.
För att ändå kunna vara så kostnadseffektiva som möjligt och minimera transportsträckorna har vi tagit fram nya körscheman för insamlingen av de olika avfallsslagen.
Utmaningar med matavfall under sommarmånaderna. Under sommaren har vi uppmärksammat klagomål från boende i Sotenäs kommun gällande illaluktande kärl och förekomst av fluglarver. Dessa problem uppstår framförallt under varma perioder, då matavfall bryts ner snabbare och kan dra till sig flugor. Vi förstår att detta är frustrerande och har full förståelse för våra kunders oro. Liknande utmaningar har funnits i både Lysekil och Munkedal, där många boende nu har lärt sig hantera matavfallet på ett sätt som minskar dessa problem.
Varför kan vi inte öka tömningsfrekvensen? Vi har mottagit önskemål om att öka tömningsfrekvensen av matavfall till en gång i veckan under sommaren, likt det gamla systemet. Dock skulle detta leda till betydligt högre kostnader för alla hushåll, eftersom det skulle kräva fler specialanpassade fordon, längre körsträckor och ökade personalkostnader. Därtill hade det inneburit en större miljöpåverkan då fler fordon behöver köpas in och transportsträckorna blir dubbelt så långa.
Det är också viktigt att förstå att fluglarver kan bildas på mindre än 24 timmar i varma väderförhållanden, vilket innebär att veckovisa tömningar inte skulle lösa problemet med just larverna.
I sorteringsguiden som du fick med dina kärl, och på www.rambo.se, har vi samlat tips på hur du kan minska risken för lukt och larver i ditt kärl. Vi har också förståelse för de som har svårt att hantera matavfallet enligt tipsen i vårt informationsmaterial, och därför erbjuder vi möjligheten att beställa extratömning mot en avgift för de hushåll som har särskilda behov.
Genom att erbjuda extratömningar kan vi möta de behov som finns utan att belasta alla kunder med högre avgifter eller ett avsevärt ökat klimatavtryck. Att tömma 4 500 kärl med matavfall varje vecka skulle kräva helt andra resurser jämfört med att hantera de extra tömningar som efterfrågas. Det är viktigt att känna till att när befolkningen i Sotenäs kraftigt ökar i antal under sommarmånaderna, skapar det en extra stor utmaning för vår avfallshantering. Den ökade turismen och det intensiva trafikflödet gör det svårare för våra renhållningsfordon att ta sig fram, vilket innebär att hämtningen tar längre tid jämfört med utanför högsäsongen.
Vi anser därför att nuvarande lösning är den bästa, sett utifrån samtliga hushåll i Sotenäs och miljön.
Jämförelse med andra kommuner. Statistik över 225 svenska kommuner visar att 96 procent har tömning varannan vecka som sitt vanligaste abonnemang, och allt fler kommuner går över till detta tömningsintervall för att minska transporter och värna om miljön. Våra erfarenheter från Lysekil och Munkedal visar att problemen oftast är störst första året, men minskar när man vänjer sig vid de nya rutinerna.
Varför vi inte kan ha gemensamma insamlingsplatser för fisk och skaldjur? Det har framkommit förslag om att införa gemensamma insamlingsplatser för fisk och skaldjur. Vi uppskattar att våra kunder kommer med förbättringsförslag, och vi undersöker alltid om dessa kan integreras i vår verksamhet. Tyvärr är just detta förslag inte genomförbart, eftersom det strider mot kravet på fastighetsnära insamling av matavfall, vilket är en central del av regeringens beslut.
Vi förstår att det inte är helt lätt att hantera matavfall under de varma sommarmånaderna, men att öka tömningsfrekvensen för alla hushåll är inte en hållbar lösning vare sig ekonomiskt eller miljömässigt. Vi fortsätter att arbeta för att optimera våra tjänster och möta de nya krav som ställs på återvinning - och erbjuder som sagt extratömningar för de som har behov av det. Tillsammans kan vi minska vår miljöpåverkan för en hållbar framtid.
Lars-Arne Staxäng
Ordförande Rambo
Roger Siverbrant
Vice ordförande Rambo
Mats Andresen
vd Rambo