Varje år polisanmäls omkring 30 000 fall av misshandel mot kvinnor, och i knappt hälften har offret och förövaren en nära relation. Enligt en kartläggning från Brottsförebyggande rådet är det under 4 procent av de som utsatts för brott i en nära relation som polisanmält händelsen eller någon av händelserna. Mörkertalet är alltså stort.
Våld mot kvinnor är ett hinder för jämställdhet i samhället och utvecklingen måste brytas.
Mäns våld mot kvinnor är den mest extrema formen av kvinnoförtryck. Det handlar om allvarlig brottslighet och är i dag ett utbrett samhällsproblem. Under coronapandemin har läget blivit akut.
LÄS MER:Våld i nära relation är både fruktansvärt och vardagligt
Samhället behöver gå från ord till handling och visa att vi menar allvar med att mäns våld mot kvinnor inte tolereras. Dessa sex konkreta åtgärder skulle bidra till just det:
1. Gärningsmannen ska flytta – inte brottsoffret.
2. Skärp straffen för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning, så att straffminimum höjs till fängelse ett år och att straffmaximum höjs till fängelse tio år.
3. Obligatorisk häktning för personer misstänkta för grov kvinnofridskränkning.
4. Fler fall av kvinnovåld ska leda till utvisning.
5. Kontaktförbud med fotboja direkt, inte som i dag först efter att kontaktförbudet brutits.
6. En ny sekretessbrytande regel ska införas för att fler fall av våld i nära relationer ska förebyggas.
LÄS MER:”Stort när nej blir ett nej även på bästa sändningstid”
I spåren av isolering och oro ökar våldet i nära relationer. Nu behöver samhället gå från ord till handling och besluta om kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och för att brottsoffren ska få upprättelse.
Josefin Malmqvist (M)
riksdagsledamot och ordförande Moderatkvinnorna
Carin Ramneskär (M)
vice ordförande Moderatkvinnorna i Västra Götaland
Eva Abrahamsson (M)
ordförande Moderatkvinnorna Fyrbodal
Simone Fischer Cederbratt (M)
vice ordförande Moderatkvinnorna Fyrbodal