Några färska siffror ur kommunens redovisning: Förra året gick gästhamnarna med minus 1,3 miljoner medan småbåtshamnarna visade plus med 1,1 miljoner. Under de senaste fem åren är resultatet för gästhamnarna minus drygt 4,7 miljoner och för småbåtshamnarna plus drygt 5,3 miljoner.
Om kommunen nu vill driva gästhamnar med förlust, då ska det vara en kostnad som andra kostnader inom kommunen och betalas av skattekollektivet. Alternativet är om kommunen kan hitta frivilliga sponsorer eller en annan driftsform.
Överskottet från småbåtshamnarna kunde för länge sedan ha blivit till exempel nya bryggdäck i Valbodalen och Långevik. Ingen av dessa nödvändiga reinvesteringar är bestämt.
LÄS MER:Här kan väntetiden på en båtplats vara en hel generation
Lämpligt studieobjekt över gäst- och småbåtshamnar för kommunala beslutsfattare finns på andra sidan Gullmarn – Lyckans slip. Res och lär.
Lite historiska fakta. År 1971–1972 byggs småbåtshamnarna i Valbodalens 280 båtplatser och i Stångholmensund 120 platser. Lysekil fick då 917 000 kronor i statsbidrag (i dag motsvarande cirka 7 miljoner). Bidraget täckte helt kostnaderna. Hamnarna har sedan dess varit utmärkta mjölkkor för kommunen.
När det gäller arrendeintäkter, varför klarar kommunen inte att ta in de som är möjliga? Det handlar om att upprätta ett stort antal lägenhetsarrenden. Dessa skulle säkerligen inbringa 200 000–300 000, kanske till och med 400 000 kronor varje år till kommunkassan. Vilken annan kommun, företag eller organisation skulle år ut och år in strunta i dessa intäkter? Jag har sedan flera år påtalat detta för alla så kallade ledande politiker och tjänstemän men ingenting görs. Varför? Nu senast svarade man ”att arbete pågår”, dock inget som helst besked när det ska vara klart.
Här några exempel på arrenden, som borde upprättas för länge sedan: Båtplatser och sjöbodar i Rixö småbåtshamn, Wrångebäcks småbåtshamn, Gunnebos småbåtshamn, Lilla Långeviks småbåtshamn, bryggor och båtupplag i Rinkenäs, sjöbodar i Norra Grundsund. Alla dessa båtplatser och sjöbodar ligger på kommunalt vatten och mark. Härtill kan läggas ytterligare många sjöbodar och bryggor utanför de kommunala småbåtshamnarna. På Skaftö finns det givetvis många möjliga arrenden att upprätta och motsvarande intäkter att ta in. Det är sammanlagt flera hundra båtplatser och sjöbodar som i dag lever utan avgifter till kommunen.
LÄS MER:Nytt forskningsfartyg kan hamna i Lysekil: ”Finns fördelar”
Kommunallagens likställighetsprincip kräver att en kommun ska hantera likartade förhållanden på likartat sätt. Så är det inte i Lysekil.
Kommunalrådet Jan-Olof Johansson, jag är tacksam om du vill lämna ett svar när dessa gamla surdegar om arrendeintäkter blir klara och pengarna kommer in till kommunen. Då menar jag inget svar som: ”arbete pågår”, ”så fort vi kan” , ”beroende på vakanser så …”, ”nya styrdokument ska skrivas”, ”omorganisation pågår ...”, etcetera.
Jag är givetvis medveten om att det är en hel del arbete med detta. Men det minsta man kan begära är att det görs en realistisk tidplan, när olika delar ska vara klara.
Det är detta jag har efterlyst och som borde varit klart för flera år sedan.
Du är välkommen via mejl, telefon eller svar här.
Lars T Hansson