Replik på ”Nato-anslutningen öppnar för kärnvapen på svensk mark!”.
Kärnvapenhotet är en verklighet och vi måste fortsätta med våra ansträngningar för nedrustning. Rysslands aggression mot Ukraina har gjort vårt arbete svårare, men också än viktigare. Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst för kärnvapennedrustning, icke-spridning av kärnvapen och militär rustningskontroll även som framtida Natomedlem. Målet är en värld fri från kärnvapen.
Inom ramen för det så kallade Stockholmsinitiativet för kärnvapennedrustning har regeringen tillsammans med 15 andra länder föreslagit 22 konkreta och konstruktiva steg för kärnvapennedrustning, samt ett paket med åtgärder för att minska risken för att kärnvapen används – ett område som har ökat i betydelse. Ytterligare 24 länder ställer sig nu bakom Stockholmsinitiativets förslag. Jag deltog i icke-spridningsavtalets (NPT) översynskonferens i FN:s högkvarter i New York i början av augusti och framförde då både Sveriges och Stockholmsinitiativets förslag och krav.
Vi har aktivt vänt oss till de fem kärnvapenstaterna och permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd USA, Storbritannien, Frankrike, Kina samt Ryssland. Glädjande nog har Stockholmsinitiativets budskap om behovet av steg framåt hörsammats. Den 3 januari i år bekräftade de fem i ett gemensamt uttalande bland annat att ”ett kärnvapenkrig kan aldrig vinnas och får aldrig utkämpas.” Rysslands hot om kärnvapenanvändning därefter under anfallskriget mot Ukraina är oacceptabla och står i stark kontrast till uttalandet.
Slutligen, Socialdemokraternas partiordförande och Sveriges statsminister Magdalena Andersson meddelade den 15 maj, i samband med Socialdemokraternas beslut att vi vill att Sverige ansöker om medlemskap i Nato, att vi är emot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium, likt våra nordiska grannländer Norge och Danmark som är Natomedlemmar.
Ann Linde (S)
Utrikesminister