Fossumsbergs kraftstation i Bäveån är ett vandringshinder. Det är de flesta överens om. Frågan är om det är ett naturligt vandringshinder. I så fall bör den så kallade restaureringen av Bäveån sluta där. Det hävdar flera experter som LRF talat med.
Det har gjorts flera bedömningar av vandringshindren i Bäveån. Länsstyrelsen konstaterade först att det är ett naturligt vandringshinder vid Fossumsberg. Sedan har man ändrat sig. ”Övriga delar av de tre fallen är branta med ojämn struktur vilket gynnar medelstora öringar som har bäst förmåga att ”klättra” och ta spjärn med fenorna för att komma upp. Öringen har den förmågan men inte laxen. Större laxar torde därför ha svårt att forcera dessa partier”, skriver länsstyrelsen i december 2021.
Våren 2022 skriver man att de tre fallen vid Fossums kvarn, Fossumsbergs kvarn och Fossumsbergs kraftstation tillsammans har varit ett definitivt hinder för lax medan en liten andel öring har kunnat passera under gynnsamma förhållanden.
Uddevalla Kraft AB har anlitat ett konsultföretag vars slutsats är att fallen vid Fossum tillsammans även historiskt har utgjort ett naturligt definitivt vandringshinder även för öring. Planer finns nu på en fiskväg även uppströms. Experter vi talat med håller dock inte med om att det är nödvändigt.
Det är den som vill släppa upp fisk uppströms som måste bevisa att det har gått fisk där tidigare, hävdar biologen och konsulten Eva Nilsson, som jobbat med vattenfrågor på länsstyrelsen. Kan de inte bevisa att havsvandrande fisk har gått upp där förut, så ska inte domstolen ge tillstånd. Även om enstaka fiskar har gått upp så motiverar inte det en fiskväg. Det finns flera domar som stöder detta.
Fiskbiologen Peter Rivinoja skriver i en rapport 2015 med titeln ”Effekter av faunapassager” att man inte ska bygga fiskvandringsvägar förbi naturliga vandringshinder.
”Är det så att hindret ifråga ursprungligen varit svårforcerat ska det (generellt) vid anläggande av en fiskväg inte bli lättare att passera än det naturliga tillståndet var. Har till exempel enbart öring kunnat passera finns det inte rättsliga eller ekologiska skäl att bygga en fiskväg som möjliggör passage för andra arter. Vidare bör inte fiskvägar anläggas där det tidigare har varit ett naturligt definitivt vandringshinder.” Några bevis för att fisk passerat uppström Fossum har inte lagts fram. Allt bygger på bedömningar.
Vattenbiologen Eva Nilsson är kritisk till den ensidiga fokuseringen på havsöring. Hon hävdar att man inte ska ha samma fiskarter överallt. Då blir det ingen variation. Den biologiska mångfalden blir sämre. Den stora öringen är en stark predator. Den äter upp väldigt mycket som finns i ett vattendrag, mat som andra arter behöver. Den konkurrerar därför ut andra arter.
Frågan är varför man driver detta med havsöring så hårt. Eva Nilsson tror att det beror på det starka inflytande som sportfisket har fått. Stor öring är väldigt attraktiv för sportfisket. Det är främst det intresset man vill gynna.
Får detta genomslag överallt då leder det till biologisk enfald, hävdar Eva Nilsson. Några vattendrag borde man låta vara för att gynna den biologiska mångfalden. Alla vattendrag har sina egna förutsättningar.
LRF anser att Bäveån borde klassas som KMV (kraftigt modifierat), med mindre stränga krav, i enlighet med de beslut som riksdag och regering har tagit. Politiken måste sätta sig in i frågan och andra intressen än sportfisket måste få komma till tals. Att lägga mellan 20 och 30 miljoner på att bygga omlöp vid Fossum och uppströms står inte i rimlig proportion till nyttan.
Torsten Torstensson
ordförande LRF:s Kommungrupp
Göran Åhrén
ledamot och sakkunnig i vattenfrågor LRF:s Kommungrupp