En ironisk förutsägelse om dricksvatten för svenskar. En nyhet i TV1 är att organisationen Svenskt Vatten behöver en vattensamordnare. Det är nog de flesta politiker överens om. En fråga de däremot aldrig kommer att enas om, är om vattenbrist i Sverige beror på ändrat klimat eller på ökad befolkning. Det är svårt i politiken att skilja på tillgång av råvatten och renat vatten med distributionsledningar till konsumenterna. De senare behöver byggas ut för ökad befolkning men framställs gärna som underhållsbehov, vilket förvisso också är eftersatt. Klimatförändringar har förutspåtts leda till ökat regn. Dagvattenavledning har blivit kostsamt i kommuner.
Ett nytt ämbetsverk behövs med en generaldirektör med förankring i arbetarrörelsen och tjänstemän med rätt politisk bildning. Behovet finansieras med nya skatter.
Låt oss börja med en utredning. En av de första uppgifterna blir att föreslå hur vatten ska beskattas. Flera skatteställen bör övervägas, som skatt på kommunal anslutning, egen vattenbrunn och skatt på tappkranar, badkar och bassänger. En särskild utredning bör tillsättas för jordbrukets vattenuttag från åar, dammar och brunnar. Frågor som kommer diskuteras mellan partierna är om kors törst ska beskattas eller tillgodoses med obeskattat vatten från stuprör till vattentunnor och med renat vatten från gödselstaden. Målet för jordbruket bör vara cirkulär vattenföring av tilldelad vattenmängd, beräknad utifrån areal och särskilda EU-algoritmer.
Återanvändning av vatten är målet. Bostadshus åläggs, eller till en början uppmanas, att installera reningsverk. Det kommer påstås höja bostadens värde och skapa nya arbeten, men också öka boendekostnaden. Arbetslösa kompenseras med höjt försörjningsstöd och fattigpensionärer får ett statligt vattenstöd med bekvämt avdrag på den kommunala vattenfakturan.
Sverige måste gå före med att använda renat avloppsvatten så att exporten kan öka av prima sjövatten till andra länder. En europeisk vattenunion bildas med säte i Brüssel.
Ett nytt gemensamt vattensystem byggs med elnätet som förebild med en stamledning från Hornavan, Storsjön, Vänern, Vättern och Bolmen till Tyskland och Italien. Som tur är rinner vatten neråt på kartan men ledningen förses med vinddrivna pumpar för grenledningar norrut.
Företag lämnar dagligen anbud på vattenleverans för kommande dygns behov. Det högsta pris för vatten som behövs för att fylla morgondagens behov sätter priset för alla producenter. För en fri marknad kommer Sverige att indelas i fyra vattendistrikt med minst tio företag med nästan samma konsumentpriser. Till skillnad från andra marknader som bilmarknaden, kommer inget begagnat vatten att få saluföras. Konsumenterna erbjuds timpris, eller vid någorlunda stabil marknad, fast vattenpris på termin.
Jan Ivarson