Samtliga beslut upphävs. Det är kontentan i den dom som förvaltningsrätten i Luleå meddelade 22 januari. Det digitala fullmäktige som Luleå kommun genomförde en dryg månad tidigare föll utanför kommunallagens råmärken.
Det berodde på två omständigheter. Dels hade en ledamot sin kamera avstängd. Dels har “de distansdeltagande ledamöterna inte kunnat se de ledamöter som fysiskt deltog i sammanträdeslokalen”, enligt domstolen. Att presidiet och den som stod i talarstolen syntes var ovidkommande.
Förvaltningsrätten hänvisade till riktlinjer från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). De fastslår att distansdeltagare hela tiden ska kunna överblicka sammanträdeslokalen. Det föll inte i god jord.
Germund Persson, chefsjurist vid SKR, förklarade till Dagens Samhälle (25/1) att domstolen feltolkat kommunallagen och riktlinjerna. Om felen saknar betydelse för ett ärendes utgång säger lagen att besluten inte behöver upphävas. Luleå kommun lär därför överklaga.
Det kan ses som byråkratiskt hårklyveri. Men det är en viktig fråga, särskilt i pandemitider. Många kommuner och regioner har ställt om till digitala sammanträden. Dels för att föregå med gott exempel, dels för att en del ledamöter själv tillhör eller lever nära riskgrupper.
Men det påverkar den lokala demokratin. Många saknar förutsättningar för att delta fullt ut, begränsade av apparatur och dåligt bredband. Motioner, interpellationer och frågor från oppositionen kan inte behandlas. Slutna omröstningar går heller inte att verkställa på distans.
Det har exempelvis fått oppositionen i Sölvesborg att hota med bojkott, medan fullmäktige i Eskilstuna, Stockholm och Sollefteå fortsatt med fysiska träffar. Det pekar på något större.
Stora delar av den offentliga beslutskedjan är digitalt eftersatt. Exempelvis använder Socialtjänsten ännu fax för att skicka känslig information. På uppdrag av SKR uppskattade konsultbolaget Pwc i våras att en helt digitaliserad Socialtjänst kommer kosta över 14 miljarder. Vem ska betala för det, och för alla andra myndigheters digitalisering?
Fallet i Luleå ger ringar på vattnet. Torsby och Hedemoras fullmäktigen från december har också överklagats för bristande teknik. Och årets första fullmäktige i Region Västernorrland blev kraftigt försenat av teknikstrul, vilket också ökar misstron mot beslutens rättssäkerhet.
Stora delar av samhället är nedstängt. Rymliga lokaler som idrottshallar eller Folkets hus står tomma och borde gå att nyttja till säkrare sammanträden med bättre distans än i plenisalarna. Den lokala demokratin ska inte vissna på grund av digitala underskott.
