Droghandel, bråk och hotfulla trakasserier. På flera håll är detta vardag på våra bibliotek. Både politiker och tjänstemannaledningar i kommunerna måste ta denna tappade kontroll på största allvar. Men även bibliotekariernas fackförbund, DIK, måste själva våga öppna för nytänk.
För tredje gången släpper DIK en rapport om arbetsmiljön på landets bibliotek. Det är ingen vidare rolig läsning. Anställda som upplevt “våld eller våldsamma situationer” uppgår till 55 procent, en ökning med hela 16 procentenheter på två år. På skolbibliotek har 80 procent upplevt social oro – 2017 låg siffran på knappt 60 procent. Slående är också hur fler än tidigare funderat på att byta jobb som en följd av “social oro, hot eller våld”. Ett flertal har dessutom noterat såväl droghandel som hatiskt klotter på sin arbetsplats. Att kalla utvecklingen dyster vore en underdrift.
Vad är då fackförbundet DIK:s åtgärdsförslag? Systematiskt arbetsmiljöarbete och slopat ensamarbete betonas i rapporten. Visst, det kan ligga en del i det. Det mest intressanta är dock vad förbundet markerar mot. Portning av bråkstakar vore en helt orimlig åtgärd, menar förbundsordförande Anna Troberg. “Dels för att det rimmar illa med bibliotekens lagstadgade demokratiska uppdrag.”
Principiellt är hållningen förståelig. I den bästa av världar skulle vi aldrig ha hamnat här. Biblioteken skulle i varje stad och stadsdel vara en självklar plats för nyfikna människor att mötas bortom samhälls- och åldersgrupper. Tyvärr vittnar DIK:s rapport plågsamt tydligt om ett helt annat dagsläge. Vi måste nyktert konstatera att det stökiga, gränslösa beteendet utgör ett hot mot bibliotekens grundtanke.
Med tanke på den tänkta rollen som en demokratisk miljö för alla tar det instinktivt emot att tala om portning av individer, om så bara för en period. På samma sätt kan ordningsvakter kännas som ett olustigt biblioteksinslag. Ändå är åtgärder i denna stil rent krasst en metod som seriöst måste övervägas – för det stora flertalets skull. För medborgare i allmänhet är biblioteken ett sätt att få förkovra sig – oavsett om det gäller studier, arbete eller läsning för läsningens skull. För den som kommer från en studieovan uppväxtmiljö kan biblioteket rentav vara en ovärderlig väg in i läsandets värld. Det är för det stora flertalet skötsamma medborgare biblioteken finns. En öppen miljö måste inte vara en kravlös miljö.
