Våren, och vaccinet, är här. Ljusare tider väntar. Länder börjar lätta på restriktioner. I Norge, Osloområdet undantaget, får alkohol serveras från och med fredag 16 april.
Att de som bor i områden med lägre smittspridning kan se fram emot en öl i vårsolen ska inte förringas. Pandemin har visat att det är de små stegen i rätt riktning som räknas. Det gäller även Sverige.
Mot denna fond framstår finansminister Magdalena Anderssons (S) vårbudget, framlagd för riksdagen 15 april, som en höstkväll. För 2021 har storbanker som Nordea och SEB nyligen reviderat upp sina prognoser för BNP-tillväxten, drivet av att inköpschefsindex inom såväl industrin som tjänstesektorn nu snuddar vid historiskt höga nivåer.
Varför tror regeringen på en sämre tillväxt och en värre situation på arbetsmarknaden än andra bedömare? Ett skäl stavas valupptakt. Ett annat skäl är att det ger svängrum för mer enkla poänger, som stora svulstiga stödpaket och fler skatter som ska rädda välfärden.
Det är helt enkelt politiskt användbart att sätta en mindre positiv ton än andra. Då kan Andersson och statsminister Stefan Löfven (S) valfläska på med gott samvete.
Det bör inflikas att osäkerheten är hög för samtliga experter. Men signalerna från stora ekonomier, liksom nordiska grannländer, är att små steg tas åt rätt håll. Krogöppningen i Norge är ett exempel, de danska frisör- och tatueringssalongerna ett annat. I USA har 150 miljoner människor vaccinerats.
Det är också här som felet ligger. Såväl banker som enskilda partier, främst Moderaterna, har rätt i att vissa branscher, exempelvis inom besöksnäringen, snabbt kan skala upp när temperaturen stiger.
Därför gick Elisabeth Svantesson (M), ekonomisk-politisk talesperson, i tisdags (13/4) ut med ett initiativ i riksdagens finansutskott. Omställningsstödet för hårt drabbade företag bör vidgas, från fasta kostnader till lönekostnader.
Det är dyrt – M räknar med åtta miljarder kronor för sommarmånaderna – men smartare än fler och högre skatter på företag, som regeringen aviserat. Tidigare i vår förklarade finansministern att skatten på fåmansbolag bör höjas, och att beskattningen generellt ska öka (SvD 12/2).
Inför vårbudgeten förklarade Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv, att det inte bara är skatterna, utan själva osäkerheten som politiken skapar, som kan hämma den återhämtning företagen kan skapa.
Som Jacke summerade kommer ökade välfärdssatsningar från en kaka som växer, inte från en som beskattas hårdare. Ett annat sätt att se på saken är att kakor inte går att baka utan mycket deg. Oavsett behöver regeringen nog förfina sitt recept för svensk ekonomi.
