Tossene kyrka har sålts av Sotenäs pastorat för 50 000 kronor. Kyrkans öde är inte unikt. I vintras rapporterade Kyrkans tidning att 133 kyrkobyggnader har fått nya ägare sedan sekelskiftet. Omkring 70 kyrkor, ett 50-tal kapell, tre bönhus, två kyrksalar samt några övriga byggnader har sålts. En handfull har rivits, omkring 10 har köpts av kommuner, 15 stycken av andra trossamfund. De flesta har dock köpts av privatpersoner.
Det är inte bara gamla kyrkor som säljs av Svenska kyrkan. Grängesbergs kyrka byggdes invigdes år 1974 och ska säljas. I Uddevalla har Blekets kyrka, byggd på 1960-talet, sålts till en katolsk församling. Även Bleketkyrkan på Tjörn ska säljas. För den som är intresserade av gamla kyrkolokaler finns det ytterligare ett objekt ute på marknaden. Tanums pastorat har beslutat att sälja Fagerhults kapell.
Anledningen till att Svenska kyrkan behöver sälja kyrkor är att de används för lite och många är oerhört dyra i drift. På den svenska landsbygden finns det gott om så kallade Tegnérlador, efter biskopen Esaias Tegnér. Han ville att hela församlingen skulle få plats i kyrkan och befolkningsökningen krävde större kyrkor. Men i stora delar av landet är det så att landsbygdsbefolkningen är mycket mindre än den var på 1800-talet. Urbaniseringen har tömt socknarna på folk. Kvar står överdimensionerade kyrkor som inte sällan var skrytprojekt. Man ville ju ha en finare och ståtligare kyrka än grannen.
Under 1800-talet revs många gamla medeltida kyrkor samtidigt som församlingarna byggde nya kyrkor. Men bara för att man byggde nytt och (onödigt) stort var det inte nödvändigtvis bra. Historikern Dick Harrison anser att Högsäter är ett horribelt exempel. Högsäter hade en av de äldsta medeltida kyrkorna i Dalsland. År 1902 stod den nya kyrkan klar, byggd i den populära gotiska stilen. Några år senare rev man den medeltida kyrkan, men detta var inte slutet på eländet. Högsäters nya kyrka visade sig inte kunna stå emot vind och regn så bra. Under 1970-talet och 1990-talet behövde kyrkan omfattande och dyra renoveringar. (Svenska Dagbladet 24 januari 2018)
Svenska kyrkan står med tusentals stora landsbygdskyrkor där det numera inte bor så många församlingsmedlemmar. Kyrkorna kostar massor av pengar i uppvärmning och underhåll. Ett läckande tak kan bli en ekonomisk mardröm. Några sommarbröllop och sommarkonserter kan inte motivera kostnaderna för kyrkorna. Alternativet för pastoraten är att dra ned på personal, vilket inte är rimligt. Något som inte heller är rimligt är att använda så mycket energi till föga nytta, det är inte klimatsmart.
Förslag om försäljningar väcker ofta kritik. Detta gör att pastorat stänger kyrkor, men avvaktar med att sälja. Munkedals församling har nu tre kyrkor som är avställda för kyrklig verksamhet. I Vänersborg har Vassända-Naglums kyrka stått tom i decennier. Fler pastorat kommer dock att behöva göra som Sotenäs, även om lokala opinioner protesterar. Kyrkorna kan med fördel användas till annat. En del kommuner använder gamla kyrkor som förskolor. Munkedals kapell fungerar sedan över tio år som konsertlokal. Även Tossene kyrka är tänkt att användas för musikevenemang.
Det är värt att påpeka att kyrkor som är byggda för 1940 är kulturminnesskyddade, oavsett ägare. Ägaren har ett krav att kyrkans utseende ska bevaras både in- och utvändigt och även att inventarier som finns kvar bevaras. Dessa kyrkor har alltså ett betydligt starkare skydd än vad medeltidskyrkorna på landsbygden hade på 1800-talet. Det bästa som Svenska kyrkan kan göra är att, när så behövs, sälja till seriösa köpare som vill använda kyrkorna till något bra för bygden. Detta förefaller ha skett i Tossene och det är ju utmärkt.
LÄS MER:Konst och musik i nyrenoverat kapell
LÄS MER:Blekets kyrka slutar användas och ska säljas
LÄS MER:Bleketkyrkan säljs till katolsk församling
LÄS MER:Kyrkofullmäktige godkänner affären med Tossene kyrka
LÄS MER:Musik och artister ska ge livet åter till Valbo Ryrs kyrka
LÄS MER:Tossene kyrka kan säljas till ett musikerpar från Göteborg
