Smögenlax vill etablera en landbaserad odling av lax i Sotenäs kommun. Det är nu många år sedan processen inleddes. Den första domen i mark- och miljödomstolen föll år 2017, då blev det ett avslag. Sedan har företaget överklagat och ytterligare tre (!) domar har fallit i ärendet. För tre år sedan skrev jag att ”förhoppningsvis behöver inte Smögenlax behöva vänta ytterligare två år”. Nu blir det längre än så.
Den stora frågan har rört utsläppen av avlopp i havet. Utsläppen skulle kunna försämra vattenkvalitén utanför Smögen och Kungshamn. Anläggningens restprodukter ska behandlas av anläggningen Renahav som bland annat gör biogas av fiskeindustrins avfall. En ren vinst för miljön.
Anläggningen kommer emellertid att släppa ut vissa mängder fosfor och kväve. Smögenlax påpekade till mark- och miljödomstolen (MMD) under processens gång att reningen i anläggningen uppskattas till cirka 93 - 95 procent. Men det är inte lätt att hålla miljömyndigheter nöjda. Havs- och vattenmyndigheten “anser att under de förutsättningar som redovisats i målet måste utsläppen av kväve och fosfor, från en fullständigt utbyggd anläggning, ner till i det närmaste noll för att anläggningen ska kunna tillåtas”.
I domarna som har fallit har man fört en hel del komplicerade resonemang av miljöteknisk karaktär om hur utsläppen påverkar vattnet och havsmiljön. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) krävde som villkor för tillstånd att Smögenlax ska installera ett större denitrifikationsfilter (som reducerar kväve) samt att Rena Hav måste installera ett extra mekaniskt filter med en maskvidd på 60 mikrometer. Domstolen samt myndigheterna finner att dessa åtgärder sänker utsläppen till en nivå som är godtagbar. Då skulle denitrikationsfiltret kosta omkring tio miljoner kronor.
I den juridiska processen har Smögenlax förhållande till Renahav varit en svår fråga. Det är Smögenlax som har sökt miljötillstånd, men det är Renahav som släpper ut avloppsvattnet. Nu har MÖD studerat nya driftsavtal mellan Smögenlax och Renahav och tycker att de visar att Smögenlax kan kontrollera och ta ansvar för utsläppens storlek. Redan tidigare har MÖD ansett att utsläppet kommer att vara ”förenligt med kraven enligt miljökvalitetsnormerna”.
MÖD har återförvisat ärendet till MMD år 2019. År 2022 föll en dom som överklagades till MÖD som avkunnade en dom i förra veckan, som skickar tillbaka ärendet till MMD igen. Det är detta som kallas en ”juridisk ping pong-match” av delägaren Joel Oresten som tycker att läget är ”hopplöst”.
Det är häpnadsväckande att ett miljötillstånd kan dra ut på tiden i så här många år. Hur många företagare har råd och tid att vänta på så långa juridiska processer? Detta sänker innovation och nyföretagande. Man förstår att Smögenlax nu letar efter alternativa platser i Frankrike och Kanada. Under den här perioden har företaget också fått konkurrens av en anläggning som ska börja byggas i Säffle, med produktionsstart år 2027.
Smögenlax kan dock glädjas åt att MÖD menar att MMD hade fel i sitt senaste avslag. Det fanns inte ”förutsättningar att avslå tillståndsansökan på de av mark- och miljödomstolen angivna skälen” skriver MÖD. Rimligtvis kan det alltså inte finnas någon anledning till att Smögen inte skulle få tillstånd. Men detta dröjer nog minst ett år. Det är sannerligen inte lätt att vara företagare i en ny bransch i Sverige.
LÄS MER:Smögenlax kommer prövas ännu en gång: ”Blivit juridisk ping pong-match”
LÄS MER:Domstolen säger ja till att pröva Smögenlax överklagan
LÄS MER:Är demokratin och förvaltningen ett hinder för hållbar utveckling?
LÄS MER:Nya laxodlare i Sotenäs får det inte enkelt
LÄS MER:Smögenlax testar anläggning i väntan på tillstånd
LÄS MER:Företag ska inte behöva vänta åratal på beslut
LÄS MER:Grönt ljus för Smögenlax – ett positivt besked för många
