Partiledardebatt på märklig spelplan

Januariavtalet skapar en debattmiljö där alla debatterar alla mot alla.

ANNONS
|

Onsdagen den 9/9 var det dags för höstens första partiledardebatt i riksdagen. Med två år kvar till valet är mandatperiodens första halvlek över. Den märkliga politiska spelplanen som januariavtalet skapat ligger kvar även under coronakrisen, och skapar en debattmiljö där alla debatterar alla mot alla.

Jonas Sjöstedt (V) gjorde sin sista debatt, och avtackades med presenter. Avtackningarna belyser också det nya parlamentariska läget, då Sjöstedt fick tillfälle att tacka såväl Ulf Kristersson (M) som Ebba Busch (KD) för samarbetet för att få fram mer pengar till kommuner och landsting.

Flera gånger lyfte Ulf Kristersson vikten av att alla partier är redo att samarbeta i frågor med brett stöd, även om det sker utanför rådande samarbeten eller med oväntade samarbetspartners. När frågan om statligt huvudmannaskap för skolan – en fråga som oväntat förenar Liberalerna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet – lyftes i ett replikskifte mellan Kristersson och Johan Pehrson (L) lovordade Kristersson viljan att hitta brett stöd för frågan, även om han inte delade åsikt i sak.

ANNONS

Inte helt förvånande var det trygghetsfrågan som dominerade debatten. Kristersson uppmanade Stefan Löfven att ta inspiration från Danmark. Han tog upp den färska danska domen mot medlemmar ur det svenska gänget Dödspatrullen, och kallade det en skam att det danska rättssystemet behövde städa upp där det svenska misslyckats.

Annie Lööf (C) gjorde sin första debatt efter sin föräldraledighet. I sitt öppningsanförande verkade hon nöjd med att surra sig fast som galjonsfigur för januarisamarbetet, för att sen gå hårt ut mot samarbetspartnern Stefan Löfven och kräva hårdare tag mot stöldligorna som drabbar landsbygden.

Mest skoningslös i sin kritik mot Löfven var dock Ebba Busch (KD), som uppmanade riksdagen att fälla regeringen. Upprepade gånger lyfte hon Lex Adriana, Kristdemokraternas paket med åtgärder mot gängkriminaliteten som döpts efter den tolvåriga flickan som sköts ihjäl i Botkyrka i början av augusti. Flera tidigare skottlossningar lyftes, som restaurangmordet i Göteborg 2015, för att visa på Löfvens brist på handlingskraft.

Och det är sant att regeringen inte förmått hantera situationen på det sätt som hade behövts. Att regera landet med en färdigförhandlad punktlista har visat sig svårt, inte minst för att man bli oflexibel inför nya utmaningar. Både förebyggande åtgärder och tuffa tag för att bura in kriminella vore välkommet för att rå på gängkriminaliteten, och borde kunna få brett stöd i riksdagen. Framöver behövs mindre snack och mer verkstad.

ANNONS

ANNONS