Skolan fortsätter att reformeras de kommande åren, som ett resultat av januariöverenskommelsen.
Skolan fortsätter att reformeras de kommande åren, som ett resultat av januariöverenskommelsen. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Skolan behöver ett starkt fokus på kunskap

Joakim Broman: Skolvärlden är uppbyggd med strukturer och en kultur som tar lång tid att förändra

ANNONS

JANUARIAVTALET, DEL 2 ► Skolresultaten har vänt uppåt. I början av december kom nyheten att Sverige ännu en gång klättrar i den internationella Pisa-undersökningen. Kraftiga förbättringar har skett sedan bottennoteringen 2012.

Det är glädjande i sig. Men när januariöverenskommelsen nu fyller ett år kan det kanske också komma som ett välbehövligt kvitto på att skolpolitiken är på väg åt rätt håll. Det senaste decenniet har skolområdet varit starkt polariserat. Attacker på friskolesystemet och valfriheten har kommit från vänster. Hård kritik har riktats mot de reformer som Alliansregeringen genomförde under Jan Björklunds (L) tid på utbildningsdepartementet.

Med uppåtpekande kurvor måste debatten dämpas, och det blir lättare att motivera fortsatta reformer i den riktning som uppenbarligen fungerar. Förbättrade resultat till trots finns nämligen mycket kvar att göra, i stort och smått.

ANNONS

Enligt januariöverenskommelsen ska exempelvis grundskolan bli tioårig, och ett statligt övertagande ska utredas. En nationell plan för ordning och reda i klassrummen ska införas, liksom en mängd åtgärder för att ge extra stöd till nyanlända eller andra elever med särskilda behov. Höstbudgeten innehöll en stor satsning på lärarassistenter, som är tänkta att avlasta lärare med exempelvis administrativa uppgifter.

Det är nog uppskattat, även om ännu fler lärare säkert hade uppskattat om de detaljstyrande och tidskrävande regelverk som är upphov till administrationsbördan minskats istället. Att en redan stor flora av riktade statsbidrag utökas ytterligare är inte heller optimalt.

Sådana invändningar till trots är det mesta i januariöverenskommelsens skolavsnitt bra. Skolan behöver ett starkt fokus på kunskap, samt ordning och reda. Elever behöver tydlig återkoppling i form av betyg och nationella prov. Den postmoderna syn på kunskap och pedagogik som präglat skolan de senaste decennierna måste rensas ut.

Att genomföra sådana reformer i praktiken är dock lättare sagt än gjort. Det illustrerades om inte annat av höstens debatt om Skolverkets reviderade kursplaner – också det ett förslag från “JÖK:en”. Där föreslog myndigheten bland annat att antiken skulle strykas från historieundervisningen. Så mycket för traditionell kunskapssyn och faktakunskaper.

Det visar att reformer av skolväsendet inte görs i en handvändning. Skolvärlden är uppbyggd med strukturer och en kultur som tar lång tid att förändra, inte bara därför att en viss syn på kunskap eller pedagogik kan sitta i väggarna utan också för att eleverna byts ut hela tiden. De reformer som Jan Björklund genomförde under sina första år som utbildningsminister har fått fullt genomslag först nu.

ANNONS

Desto mer upplyftande att utvecklingen går åt rätt håll, och att skolpolitiken nu kanske kan få den arbetsro som behövs för att göra den svenska skolan till en av världens bästa.

LÄS MER:Vart går Socialdemokraterna när Stockholms­väljarna väger tyngst?

ANNONS