Bilsamhället. På landsbygden behövs bilen, men behövs den verkligen i städerna?
Bilsamhället. På landsbygden behövs bilen, men behövs den verkligen i städerna?

Tänk om bilfria städer räddar landsbygden

För sex år sedan stängde New Yorks dåvarande borgmästare Michael Bloomberg ner trafiken på Times Square. Små trottoarer blev breda. Breda gator blev små. Bilen är inte stadens viktigaste beståndsdel, resonerade Bloomberg och hans stadsplanerare, utan alla människor som lever i den.

ANNONS
|

Erfarenheterna från bilfria Broadway är desamma som i de flesta andra städer som vågat sig på liknande förändringar: När trottoarerna är bredare än gatorna drar det till sig människor som fyller ytorna med liv, köpkraft och trygghet. Miljöerna blir bättre och friskare. Butiker, restauranger och runtomkring-service tjänar mer pengar.

London och Berlin är två andra städer som också vågat satsa på framtiden. På mer kollektivtrafik, en progressiv markanvändning och investeringar i såväl gång- och cykelvägar som allmänna ytor. Man har dessutom lärt sig att ta tillvara på den nya teknik som underlättar och förenklar såväl resande som vardagsliv i staden.

ANNONS

Det här beskrivs i en ny rapport från forskningscentret LSE Cities vid London School of Economics, där man har studerat de nya, förändrade rörelsemönstren hos invånare i just London och Berlin. I rapporten framträder tre tendenser som visar varför politiker och stadsplanerare, också i våra svenska städer, borde börja tänka om och tänka nytt:

För det första urban förändring. Vi står världen över inför stora inflyttningar till våra städer. Städerna blir tätare och behöver kunna tillgodose både helt nya och mer blandade behov än tidigare, och när fler människor vill leva och verka i staden kommer de att ställa allt högre krav på ökad tillgänglighet.

Det för oss till tendens nummer två: Alternativa sätt att resa gör bilen överflödig. I takt med krav på ökad tillgänglighet utökas kollektivtrafiken. När det också byggs fler gång- och cykelstråk kommer färre stadsbor se ett behov av att använda bil i staden.

Vi är redan mitt inne i en intensiv tillväxtfas av ny digital teknik och innovativa transportlösningar, som är tendens nummer tre.

Digitaliseringen uppmuntrar helt enkelt till utveckling av tjänster som svarar på människors behov när de rör sig genom staden en vanlig dag.

Smarta rese-appar, nya kreativa taxilösningar och kartor i mobilen är bara några exempel.

ANNONS

I Sverige ligger vi ännu i bakhasorna av utvecklingen. Vi har relativt glesa städer, en aversion mot nybyggnation på vår egen bakgård och en ack så långsam utbyggnad av så väl kollektivtrafik som avlastande motorvägar. Tänk om det även här kunde finnas ett lokalt ledarskap modigt nog att våga ta de radikala besluten? Om bilen fick vara förbehållen den som faktiskt inte kan välja och landsbygden befriad från de pålagor vi i dag betalar för bilkörande stadsbor. Bättre fungerande städer – och ett land vars alla delar människor har råd att bo i.

ANNONS