“Jag föll nästan av stolen.” Så beskriver Ewan Birney, näst högste chefen för det europeiska molekylärbiologiska laboratoriet, resultaten i CASP.
Det är en återkommande tävling och ett experiment samtidigt, där forskare tävlar i att bygga modeller som kan förutspå formen på proteiner. Tävlingen har ordnats sedan 1994. Men problemet att förstå formerna beskrivs av biologen John Moult, grundare av CASP, som femtioårigt.
När resultaten från årets CASP, som avslutades i slutet av november, kom föll alltså Birney nästan av stolen. Googles dotterbolag DeepMind, som utvecklar artificiell intelligens (AI), ställde upp för första gången för två år sedan. I år använde de en utveckling av sin två år gamla modell – och hamnade läskigt nära verkligheten.
Varför är detta viktigt? Viruset bakom coronapandemin beror på formen av ett visst protein. Den som förstår formen kan enklare hitta molekyler som blockerar spridning och därmed slippa ekonomiska kriser. Utvecklingen av andra nya mediciner, framför allt mot Alzheimers, styrs till stor del av liknande kunskap.
Men genombrottet ställer också en rad nya frågor. Vad betyder det, till exempel, att ett privat bolag på bara två år kommit närmast att lösa ett femtioårigt problem? Eller att enskilda läkemedelsbolag på kort tid förser världens länder med ett coronavaccin?
Staten tycks numer möjligtvis vara en förmedlare av, men inte upphov till, lösningar på svåra mänskliga problem. Den snabba utvecklingen av AI och andra teknologier gör att politiken måste förändras. Både i synen på sig själv, men också på verkligheten. Tyvärr ägnar sig många länder, även Sverige, åt enkla lösningar.
Ett tydligt exempel är att stoppa det kinesiska teknikbolaget Huawei från att bygga 5G-nät. Det står utom tvivel att bolaget har en osund roll i Kinas lågintensivt fientliga teknikdiplomati. Att förhindra att svensk data flödar till autokraten Xi Jinping är bra.
Men är det bara Kina som är ett hot mot vår integritet? Skandalen vid Transportstyrelsen berodde på utlokalisering av känslig information till IBM i Tjeckien. Google, Microsoft, Apple och Facebook har alla straffats för att ha vilselett om eller missbrukat sina enorma datamängder.
Det är enkelt att peka finger, men många demokratier och dess företag brister grovt i säkerhet och integritet. Och att aktivt kringskära marknaden för exempelvis 5G-nät gör oss mer beroende av Nokia eller Ericssons nätlösningar. Vad händer när den linan hackas, eller köps av ett kinesiskt företag?
Molntjänster, som bygger på AI, är världens första genuint globala infrastruktur. Det finns massor av nyttor med det, framför allt ekonomiska. För att bevara och utveckla sådant behövs mer samarbete mellan öppna länder, liksom med företagen som driver utvecklingen. Gaia-X, ett europeiskt projekt som förenar molntjänster och ger mer insyn i var all data hamnar, är ett nyttigt steg.
Vid riksdagsvalet 2022 får de som är födda efter att Google grundades rösta. De har vuxit upp i en heldigital värld. Ännu har inget svenskt riksdagsparti en talesperson eller konkret politik för att svara på de frågor som den generationen står inför. Som hur de ska hålla sig kvar på stolen när AI-forskningen öppnar helt nya världar av kunskap och information. Politiken måste gaska upp sig, och förstå sin plats i detta nya landskap.
