Marielle Peterson: Marielle Peterson: ”Pojken, katten och sardinerna”

Jag hade precis träffat mannen (som var pojken med sardinerna) när han frågade om han fick låna min bil för att uträtta ett ärende i jobbet. När han kom tillbaka efter ett tag hade han lämnat in bilen på recond och tankat den full. Jag skämdes när jag såg före-bilden för mitt inre: äppelskruttar, godispapper, glasspinnar, tomma dryckesflaskor och tre ton sand varvat med leksaker – som nu låg prydligt ihopsamlade i en strandväska.

"Jag tänkte att det inte kan vara lätt att hinna städa bilen med fem-sex barn i hushållet. För mig är det enkelt."

Generositet. Vilken otroligt klädsam och attraktiv egenskap. Förmodligen den mest dyrbara egenskap en människa kan tillägna sig och kanske bland det minst uppmuntrade i vårt samhälle.

Det blev så tydligt i mötet med honom:

Motpolen till generositet är inte snålhet, vilket många nog tänker, utan empatilöshet: Oförmåga att relatera till en annan människas (eller kattunges) verklighet. Ett generöst sinne relaterar, ett empatilöst dömer.

Jag är nu sjukskriven sen flera månader tillbaka. Jag har förlorat korttidsminnet, koncentrationsförmågan, fokuset, orken, sömnen och matlusten på grund av att jag blev huvudvittne i ett långdraget och ännu pågående brottmål gällande droger, vapen och grovt våld och jag har fått lämna mitt hem.

Under samma period som jag träffade på pojken-med-sardinerna-mannen fick jag covid och postcovid. En närstående till mig och barnen försvann under mystiska omständigheter och hon hittades avliden efter flera veckors intensivt sökande. Ärendet utreds fortfarande som mord.

Försäkringskassan krånglade med utbetalning av sjukersättning och underhållet för barnen uteblev plötsligt.

Inget hem. Dödsfall. Hot. Ekonomisk stress. Ohälsa. Sex barn/ungdomar att ombesörja.

Jag hade inte klarat mig utan mina kära nära

Livet körde helt enkelt ihop sig helt bortom min kontroll. Inte sådär livspusselkärvt utan snarare som en jordbävning i universum.

Människors empati och välvilja är utom tvivel de livbojar som hållit mig över ytan: empatiskt och generöst bortom orden betydelse. Förståelsen. Omsorgerna. Praktiskt och emotionellt stöd. Ekonomisk support. Jag hade inte klarat mig utan mina kära nära.

Empati och generositet är grundläggande för utveckling av mänskliga värden: Bärande funktioner hos individen, i relationer och i samhället. Barn som får uppleva principen av "delad glädje dubbel glädje" utvecklar generositet. Barn som växer upp med egocentriska vuxna blir mindre empatiska och sannolikt snålare och mer trångsynta. Det är en form av emotionellt självförsvar. Vitala funktioner stängs av om de utsätts för "övervåld".

Många verkar ha en föreställning om att ju mer man ger av sig själv eller av det man har desto fattigare blir man. Det är ett feltänkt och en förväxling med handel.

Handel vilar på ett utbyte mellan två parter. Formeln består i att du ger något för att få något tillbaka, en produkt eller en tjänst. Tio kronor och du får en glass. 400 kronor och någon annan städar. Om du ger något utan att få tillbaka så går du back.

När det kommer till generositet så är själva formeln en helt annan. Generositet är en värdeskapande autorespons på ett givet behov för stunden. Det må vara materiellt eller socialt. Du delar med dig av något; tid, något materiellt, en tjänst, en blick eller ord. Och det som uppstår inom dig genom handlingen – glädjen, lättnaden, välbefinnandet, lärandet, växandet – det är din "belöning". Effekten är vetenskapligt belagd: generositet sänker stressnivåer, sänker blodtryck, reducerar ångest och oro, minskar risken för att utveckla demens, stärker smärttålighet, gynnar privata relationer, ett långt liv och stärker långvariga relationer. En god investering kan tyckas!

Under pågående valrörelse driver politiker från alla håll upp en alltmer alienerande och splittrande medieretorik

Generositetshandlingar praktiseras utan förväntan om återbetalning, yttre reaktioner eller andras gillande. Gör den inte det är det inte generositet utan business.

Under pågående valrörelse driver politiker från alla håll upp en alltmer alienerande och splittrande medieretorik. Vi ska inte blunda för att denna verbala huggkultur gör något med oss och våra psyken – med våra barn.

Aggressiv splittringspolitik skickar samma signaler till oss medborgare som en girig och självupptagen vuxen gör till barn. Vi sluter oss. Avskärmar oss. Som osäkra barn. Eller så blir vi lika ettriga själva.

Låt oss inte blunda för att detta spel påverkar oss på djupet och kanske fråntar barn – bildligt och bokstavligt – de värden som prosociala handlingar ger: en hälsosam individ- och samhällsutveckling av slaget "pojken, katten och sardinerna".

Generosity benefits all.

Marielle Peterson

familjenytt@bohuslaningen.se