Historiens vingslag nuddar mig, håret reser sig på armarna. handlande, stenhuggare, fru, typograf, skräddare, målare, grundläggare, så många yrken, människor och livsöden. Det finns också mer kända namn som Gustaf B. Thordén, skeppsred, Abraham Warkoll Dir, organisationer, Schwartsman & Nordström AB, Logen Vikingen, Boxningsklubben Rimner, Logen Verdandi, Skandinaviska pipfabriken, det fortsätter blad efter blad, fint sammanställt av Astrid.
Vad som fångat min uppmärksamhet? I samband med en gräslig brand har jag tvingats leta bland gamla papper, detta är en medlemsmatrikel från Folkets Hus i Uddevallas start. Dessa personer tyckte det var så viktigt med en mötesplats att de valde att bidra med egna medel för att bygga ett hus, en plats för möten, bildning och kultur. Det är lätt att glömma att man innan detta inte fick lov att mötas. Sveriges demokrati är ung.
Nästa år är det 120 år sedan föreningen bildades. Stadgarna godkändes av länsstyrelsen 1903. Föreningen har varit med om två världskrig, diverse bubblor som spruckit och en värld i ständig förändring. Det har varit tuffa perioder. Bara de senaste 10 åren, de som är mitt bidrag i husets historia, har varit utmanande. Vända underskott till en budget i balans. Varsamt, utan tidigare avsatta medel, renovera. Arbeta bort felaktiga rykten. Lögner blir inte sanna hur många gånger de än upprepas.
Vanligaste missuppfattningen är att Folkets Hus ägs av Uddevalla kommun. Snarare är kommunen vår svåraste konkurrens. Tänk den som hade en kommunal budget i ryggen! Faktum är att Folkets Hus är en ideell förening. Medlemmarna äger huset. Fortfarande finns representanter i den lokala politiken som inte vet, eller tror på att vi är en förening. Märkligt, det ligger väl i uppdraget att ta reda på fakta.
För att förklara hur Folkets Hus fungerar brukar jag säga att vi kan jämföras med en fotbollsklubb som har egen plan. Bara det att vi har ett hus, jobbar med möten, kultur och har fokus på seniorer. Det är dumt på så många sätt. Fokus hos såväl kommun som region ligger alltid hos barn och unga. Äldre och kultur är lågt prioriterat.
Med seniorer som prioriterad grupp, möten, konferenser och kultur som inkomstkälla kom pandemin att slå undan benen på oss! Men sa jag till styrelsen, VEM klarar två år utan kassaflöde? Vi gjort det! Sträck på er. Inte var det enkelt. Hemskt tråkiga åtgärder har krävts.
Precis när vi börjar andas ut och anar ljuset i tunneln drabbas vi av en brand i restaurangen. Jag har vänt ut och in på möjligheter att få ekonomisk hjälp. Startat en crowdfunding och bett medlemmar om extra kapital, men sökandet fortsätter och behovet kvarstår. Vi vill återskapa restaurangen och ändå starta upp verksamheten. Det är inte utan att jag önskar att vi låg söder om staden så vi kunde låta bli att betala våra fakturor till kommunala bolag och sälja en konstgräsplan några gånger.
