Hon var genuint intresserad av samhälle och politik och var inte rädd för att ta kontakt med riksdagsmän för att framföra sina synpunkter eller för att ta reda på hur de ställde sig i olika frågor.
På så sätt kom hon att få vetskap om den statliga utredningen, den s k Strukturutredningen. I den föreslogs ren konfiskation av småbruken för att lägga dem intill större gårdar. Det var redan då praxis att Lantbruksnämnderna utsåg vilka som skulle satsas på och ofta bestämde både priset och vem som skulle få köpa eftersom det krävdes förvärvstillstånd för att få köpa ett jordbruk.
Enligt utredningen skulle nu både arvsrätt och gåvorätt upphöra att gälla för de små jordbruken. Så om kvinnan eller mannen gick bort fråntogs den efterlevande rätten att fortsätta driva gården.
Margareta blev bestört och vände sig till undertecknad, då redaktör på Älvsborgs-Posten, för att få råd och hjälp. Det var upprinnelsen till att Småbrukare i Väst bildades. Margareta blev sedan en oförtröttlig styrelseledamot och arbetade tillsammans med sin make Gustav ideellt för föreningen under många, många år i det som senare blev Förbundet Sveriges Småbrukare.
Vi kom att bli väldigt goda vänner och fick oss många roliga historier till livs om när Margareta tagit nappatag med maktfullkomliga tjänstemän och politiker.
Margareta hade ett otroligt gott humör och glimten i ögat. Ändå hade hon gått igenom en hel del svårigheter i sitt liv. Under många år skötte hon om sina gamla, sjuka föräldrar. Det var inget hon klagade över. Hon gjorde det av kärlek.
På äldre dar hade hon själv en bräcklig hälsa, men det hindrade henne inte från att följa samhällsutvecklingen. Hon fortsatte också sin vana att baka kakor inför julen och skänka till grannar som inte själva orkade baka.
Det är med glädje och tacksamhet vi minns Margareta som fick ett långt liv, 101 år.
Kristina och Rune Lanestrand