Bildinventeringsprojektet ”Västkusten förr” - ett samarbete mellan Stampen Media och västsvenska museer - fortsätter. I dag presenteras historiska bilder och berättelser från den tid då världskrigen kom hotande nära Sverige.
Det stora Hallandskriget 1928
”KRIGSPRESSKVARTERET I HALLAND, torsdag. Halmstad var krigiskt ett par dagar. Det vill säga staden fick en martialisk prägel genom åtskilliga tusentals väpnade skåningar, smålänningar och hallänningar, som där i veckans början sammandrogos till Hallandskrigets sydarmé. Överste Lyströms trupper kommo måhända de historiskt intresserade att erinra sig den gamla upplysningen att Halmstad på grund av sitt läge sedan urminnes tider varit synnerligen uppmärksammat ur strategisk synpunkt.
Det var i går. I dag är Halmstad nästan sig likt igen.”
Det halländska krigspelet slutade, enligt SvD:s korrespondent, med en knapp seger för nordarmén. Övningen kulminerade i Slaget vid Slöinge. Arméerna ryckte fram ”på linjen Fröllinge-Rävinge”.
”Om det hade varit allvar i dag i slaget vid Slöinge hade åtskilliga kvadratmeter av Hallands jord befunnits vara granathål, ett par herrgårdar hade upphört att finnas till och kanske hade ett par hundra civila hallänningar förflyttats till marker som ligga på andra sidan”.
18 000 man – inklusive kronprinsen som satt i sitt kvarter vid Asige kyrka – deltog i detta fiktiva halländska krig. Någon av dessa 18 000 soldater lade sig någon gång – kanske i samband med Slaget vid Slöinge – att vila bredvid hästen. Bilden ser melodramatisk ut. Men det är alltså inte på allvar.
Gengasen höll trafiken igång
33 flottister omkom när ”Ulven” minsprängdes
”Ulven” – 66 meter lång, byggd i Karlskrona år 1929 – minsprängdes den 15 april 1943 vid en övning kring Stora Pölsan i Göteborgs skärgård. Samtliga 33 män ombord dog på några ögonblick, antingen direkt av explosionen eller av snabb drunkning och högt tryck. ”Ulven” kraschade mot bergbotten. Det var en torsdag och klockan var 18.25, några hade antagligen suttit och ätit ärtsoppa.
Inledningsvis hoppades marinledningen att besättningen var vid liv bakom vattentäta skott. Sökandet blev alltså ett tidspressat helvete för ubåtar, minsvepare och fiskebåtar i mörker och grov sjö och ett område fullt med minor. 50 fartyg och 1 500 man slet dygnet runt. Sverige höll andan.
Den 5 maj kunde dykaren Alvar Eriksson sätta fötterna på ”Ulvens” däck och konstatera att sökandet hade varit förgäves. ”Ulven” låg på 52 meters djup med ett jättehål midskepps.
Hängande mellan pontonerna Frigg och Oden släpades den under sommaren av bärgningsbåtar till Göteborg.
I GP av den 3 augusti 1943 ägnades stort utrymme åt att betona att de 33 offrens lidande inte varit utdraget.
”Det är oförtydbart, att en snabb drunkningsdöd drabbat de flesta, därpå tyder också, att inga mekaniska skador kunde upptäckas på flertalet ombordvarande, medan typiska tecken på drunkning stodo klara för fackmännen, som fastslå i rapporten, att ”männen överraskats i gravmörker och det hela har varit över på några korta ögonblick”, i vilket sammanhang kapten Zacke passade på att tillfoga, att uppgifter om att en och annan skulle ha försökt taga sig ut äro absolut felaktiga.”
Gunder och Arne skrev friidrottshistoria
Trots krig, trots politisk högspänning och andra förstasidessaker får telegrammet med Göteborg som avsändningsort plats i de stora världsbladen. Det innehåller att svensken Gunder Hägg vann den stora duellen md Arne Andersson knappt men klart på 4.06.2 eller två tiondelar under det gamla världsrekordet som var 4.06.4. Exakt denna tid fick Arne Andersson. Inuti tidningen fullständiga referat och intervjuer om denna mest sensationella idrottstävling som ägt rum i Göteborg, och som bevittnades av 19.669 personer innanför Slottsskogsvallens grindar.”
Kampen mellan Gunder Hägg och Arne Andersson hör till den svenska friidrottshistoriens klassiska tvekamper. För göteborgarna var frågan extra angelägen, ty Arne Andersson företrädde Öis. Hägg var naturbarnet som tränade i skogarna och emellanåt återvände till civilisationen i fantastisk form. Han hade ett lätt och mjukt löpsteg. Arne Andersson betraktades som en slitvarg och träningsprodukt.
Under perioden 1941-1945 satte de tillsammans 20 världsrekord. Kort efter kriget avstängdes de på livstid för brott mot amatörreglerna.
Men denna kväll på Slottsskogsvallen – samtidigt som tyskarna vann framgångar i Sevastopol och Nordafrika – brydde sig ingen om eventuella kuvert med kontanter.
Världsrekordet på Slottsskogsvallen var inledningen på den ofattbara formtopp som emellanåt kallas "Gunder Häggs 80 dagar". Fram till och med den 20 september satte han tio världsrekord, däribland ytterligare ett nytt rekord på engelska milen.
Strängt taget var det 82 dagar.
Kvällen på Slottsskogsvallen i Göteborg var alltså inledningen på en period då Gunder Hägg i princip satte ett världsrekord i veckan.
Prinsen inspekterade övningen
Munter evakuering
Samtidigt var oron inte större än att Göteborg några veckor tidigare hade arrangerat en stor turistvecka med kappseglingar, festspel på Bohus fästning, konserter och rundturer.
Ubåten utanför Hönö
Sverige bakom minspärrarna
Det ögonblick som bilden visar var alltså av betydligt mer civil karaktär och tidningsreportagen från ”Drottningholms” ankomst är närmast uppsluppna: en italiensk ”matrona” som kysser flaggan och säger ”Nu äro vi nästan hemma, caro mio” en ung SKF-familj som tas emot av SKF:s exportchef, den avgående svenska ministern i Chile, Axel Paulin som fått med sig blott 25 kilo packning efter trettio års utlandstjänst. Det var förresten ”Drottningholms” andra världskrig. Under det första hade hon, som ångbåt under namnet ”T/S Virginian”, använts för amerikanska trupptransporter.
Smörgåsar och uniformer
Hitlerhälsningen på Gamla Ullevi
Demonstration mot stridsgas
Välbekant del av Uddevalla
”Västkusten förr” – ett samarbete mellan museer och medier
”Västkusten förr” är ett stort samarbetsprojekt som berättar Västkustens historia och historier – från Strömstad till Laholm – med hjälp av fotografier från musei- och pressarkiven. Tyngdpunkten ligger på fotografiskt material från perioden 1870-1970.
I ”Västkusten förr” ingår Stampen Media, Bohusläns museum, Göteborgs stadsmuseum, Hallands länsmuseer, Bokförlaget Max Ström och engagerade privatpersoner.
Resultaten från ”Västkusten förr” presenteras fortlöpande i Stampen Medias tidningar. För projektets senare skede planeras bland annat bokutgivning och museiutställningar.
Hör av dig!
En mängd bilder och bildtexter publiceras inom ramen för projektet ”Västkusten förr”. Om du ser någon upplysning i en bildtext som är felaktig eller missvisande - kontakta gärna Stampens Medias projektredaktör Kristian Wedel. Epost: kristian.wedel@gp.se.
När det gäller några bilder kan upphovsrätten vara okänd eller oklar. Hör av dig om du äger en sådan bild och anser att de upphovsrättsliga villkoren inte är uppfyllda.
Vi kommer att korrigera eventuella fel av betydelse så fort som möjligt.
GP Göteborgiana
Nu kan du få alla våra texter och reportage om det gamla Göteborg som en liten notis direkt till din telefon genom att klicka på följ-knappen vid taggen Göteborgiana. I mobilen finner du den under artikeln och på sajt överst till höger om artikeln.