I ett yttrande som kommunstyrelsen i Färgelanda antog förra veckan riktas kritik mot EU:s vattendirektiv. Bland annat kräver man en tydligare beskrivning från Vattenmyndigheten, som är Länsstyrelsen i Västra Götaland, om vilka framtida åtgärder som ska göras.
– Det är otydligt vilka praktiska och ekonomiska konsekvenser det får, säger Cecilia Trolin, samhällsbyggnadschef i Färgelanda kommun.
Man betonar hur viktigt det är att länsstyrelsen, staten och EU går in och medfinansierar insatserna.
Men Centerpartiet i Färgelanda vill ha ett ännu skarpare yttrande från kommunen. Partiet vill förtydliga hur hårt vattendirektivet slår mot dalsländska landsbygden.
– Kritiken finns från kommunen men vi i Centerpartiet är än mer angelägna att trycka på hotet mot landsbygden, säger oppositionsrådet Tobias Bernhardsson (C).
Framför allt lyfter han svårigheterna för lokala lantbrukare och småskalig vattenkraft om förslaget blir verklighet. För lantbrukare handlar det bland annat om anpassad fosforgödsling, strukturkalkning, våtmarker och skyddszoner som väntas kosta miljoner.
Under kommunstyrelsens sammanträde la Centerpartiet förslag till en skarpare skrivelse, som de andra partierna röstade nej till.
– Vi kräver ett omtag. Vi har kontakt med våra riksdagsledamöter för att lyfta frågan på högre politisk nivå, säger Tobias Bernhardsson.
De svenska vattnen är indelade i fem distrikt, där Västerhavets vattendistrikt täcker bland annat Bohuslän och Dalsland. För samtliga föreslås ny förvaltningsplan, nya miljökvalitetsnormer och nytt åtgärdsprogram.
Frågan om vattendirektivet ligger nu ute på samråd och berörda kommuner har fram till sista april på sig att komma med ett yttrande.
– Vi har gjort vår del nu. Det är upp till Vattenmyndigheten att ta ställning till våra synpunkter och sen får vi se hur de går vidare, säger Cecilia Trolin.
