Snöstormen viner och de annars mot huden så lättsmälta flingorna sticker som nålar mot ansiktet. Sikten är högst begränsad och av fjället ovan järnvägsstationen syns intet. Ett hundratal resenärer söker sig under lavinskyddet i väntan på att det av väder försenade tåget ska komma in på perrongen.
Med passagerarna väl ombord stretar tåget vidare i det tilltagande snöovädret. Men när tåget bromsar in för att stanna vid nästa station räcker inte farten till för att forcera en av stormvinden hårt packad hängdriva. Ett par av vagnarna fastnar och blir allteftersom tiden går alltmer ett med fjällsluttningen i Katterjåkk.
Ett extralok tillkallas från Vassijaure för att hjälpa till men förmår inte mycket.
Modet ombord är gott. Två starka malmlok är på väg från andra hållet, från Narvik, för att hjälpa till och knuffa och skuffa loss oss. När de väl är på plats ger sig mellan 15 och 20 passagerare ut för att hjälpa till. Försedda med lavinspadar skottar de fram den sista vagnen så att malmloken kan kopplas på. Åter ombord möts snöskottarna av applåder, och får också sitt offentliga tack från tågvärden när hon i högtalarna annonserar att det dessvärre samtidigt gått en lavin som blockerar spåret mellan Abisko och Björkliden och förhindrar fortsatt färd mot Kiruna och vidare söderut.
Det går ingen nöd på oss ombord, elen fungerar, vi har mat och det är varmt, och tillgången på te och kaffe är god. De flesta av oss vill nog helst bara lägga sig ned och sova – där och då – men i det hårda väder som råder därute, med överhängande risk för ytterligare laviner, beslutas det vara säkrast att evakuera oss med bandvagn till det närliggande hotellet i Riksgränsen.
Ett par skotrar, en pistmaskin och en bandvagn dyker upp. Skrymmande bagage lastas på pistmaskinen och allteftersom töms tåget på sina passagerare. Pistmaskinen och bandvagnen bildar kolonn mellan skotrarna och sakta banas en väg genom fjällskogen och ned till den i annat fall välpistade leden mellan Katterjåkk och Riksgränsen.
Hotellet möter upp med kaffe och smörgås och extrainkallad personal. Snart är alla inkvarterade och de som undsatte och evakuerade oss ger sig iväg till nästa uppdrag.
I skrivande stund nås jag av meddelandet att ersättningsbussen för dagens tågtrafik är inställd på grund av rådande väderlek och att resenärer hänvisas till Narvik. Men nu sitter jag tryggt, om än någon dag försenad, på väg till jobbet.
Dagens uppdrag, att besöka Munkedal, en kommun som i likhet med Norrland sträcker sig från inland till kust, genom skog och över berg, ser jag verkligen fram emot.
Kom och diskutera tidningens och nyhetssajtens innehåll med mig eller någon annan på Bohusläningens redaktion.
Väl mött!
