Arkivbild från Ribersborg i Malmö.
Arkivbild från Ribersborg i Malmö. Bild: Johan Nilsson / TT

Bajsvatten sommarens plåga – så kan det stoppas

Varningarna för snuskigt badvatten har varit många i sommar. Kraftiga skyfall ökar risken för oönskade föroreningar när avloppssystemen inte mäktar med. Men det finns metoder för att stoppa det så kallade bajsvattnet.

ANNONS
|

Det som lett till de många larmen om bajsvatten på badplatserna är så kallad bräddning – ett tillfälligt utsläpp av avloppsvatten som görs när ledningsnät eller reningsverk blir överbelastade, till exempel i samband med kraftiga regn.

Det är för tidigt att säga om det gjorts fler bräddningar än vanligt, men sommaren har inte varit direkt torr, konstaterar Erik Karlsson, strateg på Svenskt vatten. Han tror att en ökad medvetenhet om vattenfrågor också bidragit till uppmärksamheten.

– Det har varit större fokus på frågan i år. Kommunerna har förmodligen blivit duktigare på badförbud, kanske på grund av diskussionerna i samband med OS om man skulle bada i Seine.

ANNONS

Många, framför allt äldre städer, har kombinerat ledningsnät som leder ner både avloppsvatten och regnvatten. Det är ofta de som bräddar för att vattenvolymerna blivit för stora.

Stora behov

Skyfallsliknande regn kommer att bli allt vanligare på grund av klimatförändringarna och behovet av att kunna ta hand om vattenmassorna är stort. Erik Karlsson säger att man för 2020–2021 räknade med att man låg 10 miljarder kronor efter i investeringskostnader.

– På sikt tror vi att VA-taxan behöver fyrdubblas, varav investeringskostnaden står för en dubblering.

I dag byggs inga kombinerade ledningsnät i Sverige, men det finns många kvar. I samband med att man bygger om systemen försöker man bygga separat i stället, men det kommer inte att hålla vattendragen fria från oönskade föroreningar.

– Det spelar ingen roll hur man bygger om VA-systemen, om det regnar intensivt kommer föroreningar från gatorna att hamna där.

Dyr lösning

Att försöka dimensionera upp ledningsnätet för att hantera allt större vattenmängder skulle bli dyrt. En bättre lösning är att planera städerna så att dagvattnet inte kommer ner i avloppen.

– Det är otroligt dyrt att gräva i innerstadsmiljöer som ofta är mest påverkade. Det bästa är att hantera det på ytan, för det är lättare att anpassa en yta efter förändrade förutsättningar.

ANNONS

En nedsänkt plantering i en trottoar kan bli en bassäng för regnvatten och ett glapp mellan kantstenarna leder bort vatten från trottoaren och ner bland växterna.

– Vi ser även projekt med att leda ner vatten i trädgropar, så att man kan bevattna med regnvatten. Man försöker hitta fler sätt att nyttja vattnet i stället för att bara skicka det rakt ut.

Så här går en så kallad bräddning till. För att slippa att avloppsvatten rinner bakåt när systemet blir överbelastat släpps en del av det ut orenat.
Så här går en så kallad bräddning till. För att slippa att avloppsvatten rinner bakåt när systemet blir överbelastat släpps en del av det ut orenat. Bild: Anders Humlebo
En nedsänkt plantering kan fånga upp stora volymer vatten.
En nedsänkt plantering kan fånga upp stora volymer vatten. Bild: Christine OlssonTT
Erik Karlsson har sett ett större fokus på vattenkvalitet.
Erik Karlsson har sett ett större fokus på vattenkvalitet. Bild: Christine Olsson/TT
Ett glapp mellan kantstenarna gör att vattnet lätt kan rinna bort från trottoaren och ner i planteringen.
Ett glapp mellan kantstenarna gör att vattnet lätt kan rinna bort från trottoaren och ner i planteringen. Bild: Christine OlssonTT

Fakta: Vad finns i vattnet?

I Sverige använder vi ungefär 140 liter vatten per person och dygn. Av dem beräknas 30 liter gå åt till toalettspolning. Resten kommer från bad, tvätt och disk.

Vattnet som släpps ut i samband med vid bräddning till följd av kraftigt regn eller snösmältning består till största delen av regn- och smältvatten.

91 procent av det bräddade vattnet är regn- eller smältvatten. Sju procent kommer från dusch, tvätt och disk och bara två procent är toalettvatten.

Källa: Svenskt vatten

ANNONS