Från januari har Sverige möjlighet att som en av tio icke-permanenta medlemmar göra avtryck i FN:s säkerhetsråd, som har i uppgift att upprätthålla fred och säkerhet i världen.
Detta rivstartas genom att Sverige tar över ordförandeklubban i januari, samma månad som António Guterres tillträder som ny generalsekreterare.
- Vi vill träda in och göra skillnad, vi menar att Sverige kan påverka tillsammans med andra länder, sade utrikesminister Margot Wallström på en presskonferens i New York tillsammans med FN-ambassadören Olof Skoog på fredagen.
Sveriges mål
Enligt Wallström har Sverige tre mål:
- Vi vill ge Guterres en god start, bidra till att lägga grunden för en mer konstruktiv relation mellan generalsekreteraren och säkerhetsrådets medlemmar på freds- och säkerhetsområdet.
- Vi vill bidra till att förändra arbetsmetoderna i säkerhetsrådet till mer resultatorienterade, mer inkluderande och mer transparanta metoder.
- Vi vill sätta fokus på konfliktförebyggande och på dagordningen som heter "Kvinnor, fred och säkerhet". Vi kommer att bjuda in till en öppen debatt på ministernivå om konfliktförebyggande och det tycker vi är en nystart som FN behöver.
Söker dialog
Som rådsmedlem ska Sverige vara "ansvarsfull, professionell, trovärdig, dialoginriktad och öppen" för att kunna hantera frågor på dagordningen såväl som akuta kriser. I medlemskapsprogrammet nämns också nya säkerhetsutmaningar som klimathot, migration och naturkatastrofer.
Precis som i den egna feministiska utrikespolitiken kommer jämställdhet och kvinnors representation att prioriteras. Sverige kommer att arbeta för att kvinnors deltagande i fredsprocesser ska bli verklighet på marken och engagera sig i rådets informella arbetsgrupp för kvinnor, fred och säkerhet.
I frågor om Syrien har säkerhetsrådet blockerats av Ryssland och Kina, som flera gånger använt sitt veto för att stoppa förslag på resolutioner som är tänkta att bromsa eller stoppa den blodiga konflikten. Sverige kommer att delta i initiativ som syftar till att begränsa användandet av vetot.
Dålig stämning
Tyngdpunkten rent praktiskt kommer att ligga på att skapa ett öppnare säkerhetsråd och reformera FN.
Olof Skoog har suttit som observatör de senaste månaderna och fått en del intryck.
- Stämningen är ju riktigt kass, konstaterar han.
- Det handlar framför allt om Syrien, men jag tror att risken är ju att det spiller över och att det får negativa återverkningar på konflikter också där de permanenta medlemmar egentligen inte har eller borde ha så himla mycket nationella intressen eller motsättningar, säger han.
Den svenske FN-ambassadören ser ändå ett ljus i tunneln – den nye generalsekreteraren Guterres som han vill ge en bra start och skapa en plattform åt för att ge honom en möjlighet att presentera sin vision.
FN:s säkerhetsråd har 15 platser varav fem är permanenta: USA, Storbritannien, Ryssland, Kina och Frankrike. Övriga tio platser väljs på två år och fördelas mellan olika regioner.
Sverige har efter en omröstning i FN:s generalförsamling säkrat en plats i säkerhetsrådet under åren 2017–2018. Samtidigt valdes Etiopien, Kazakstan och Bolivia in som tillfälliga medlemmar. Den femte platsen kommer att delas av Italien och Nederländerna, efter en överenskommelse mellan länderna som efter fem röstomgångar båda misslyckades att samla tillräckligt många egna röster.
Under nästa år sitter Egypten, Japan, Senegal, Ukraina och Uruguay kvar som tillfälliga medlemmar.
Säkerhetsrådet har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, enligt FN-stadgan. De beslut rådet tar är bindande för alla medlemsstater inom FN. De permanenta medlemmarna har vetorätt och kan därmed stoppa beslut.
Sverige har suttit i säkerhetsrådet vid tre tillfällen tidigare, 1957/58, 1975/76 och 1997/98.
