Det råder en kamp om Sveriges skolelever och nu har den kommit till Uddevalla. Nordic International School, en friskola vars profil är traditionell kring regler och ordning, som rekommenderar skoluniform och bedriver undervisning på svenska och engelska, vill öppna en grundskola (åk 4-9) i kommunen. Verksamheten planerar att starta läsåret 2022/2023 och ska fullt utbyggd kunna ta emot 528 elever.
Nu har kommunen tyckt till och utlåtandet är svidande.
Till att börja med sågar tjänstemännen på barn- och utbildningsförvaltningen friskolans intresseundersökning, telefonintervjuer som genomförts av ett externt företag. ”Svagt och ytligt” och med ”brister i det statistiska underlaget”, bedömer tjänstemännen.
Förvaltningen konstaterar också att etablering riskerar att få negativa konsekvenser genom en framtida överskott av lokaler. Det trots att skolorna i Uddevalla de senaste åren dragits med svår lokalbrist.
Hur går det ihop?
– Vi ska bedöma en etablering i ett långsiktigt perspektiv, i det här fallet fem år. Dels har vi ett trendbrott i befolkningsprognosen där tillväxten av barn och unga minskar jämfört med tidigare prognoser. Dels är nu lokalförsörjningen i bättre balans i och med att nya Ramnerödskolan kan ta emot 645 elever. Sedan kommer den nya Ljungskileskolan att rymma cirka 1 000 elever. Vi har även planer på Äsperöd. På ett femårigt perspektiv riskerar vi därmed få en överkapacitet, säger Staffan Lindroos, förvaltningschef.
Riskerar nedläggning
Han säger att kommunen riskerar mer än att stå med tomma lokaler. Enligt Staffan Lindroos skulle etableringen av en grundskola i centrala Uddevalla riskera ökad studiesegregation där högpresterande elever lämnar den kommunala skolan. Därmed, menar han, skulle tryggheten och studieron i delar av den kommunala skolan riskera att försämras.
– Forskning visar att det är bra för alla med heterogena elevgrupper. Ju mer homogena grupperna blir, desto mer negativa konsekvenser uppstår. När vi använder ordet studiesegregation avser det alla elever, oavsett härkomst.
På sikt bedömer förvaltningen att en etablering av Nordic International School skulle innebära en betydande risk för nedläggning av kommunala skolor med stora merkostnader som följd.
Hur kommer förvaltningen fram till den slutsatsen?
– Det är inte speciellt svårt.Vi ser en betydande risk för överkapacitet på lokaler. Då behöver vi göra oss av med lokaler för att sänka våra kostnader. Den sortens skolavvecklingar är alltid förenade med stora merkostnader, säger Staffan Lindroos.
Vad är sannolikheten att Skolinspektionen går på förvaltningens linje?
– Jag vill inte spekulera i en annan myndighets ställningstagande. Jag tycker att vi både kort- och långsiktigt beskrivit de konsekvenser en sådan här etablering riskerar att få.
Friskolan avvisar kommunens kritik
Nordic International School vänder sig starkt mot påståendet att deras skola skulle späda på segregationen.
– Generellt så är andelen högutbildade föräldrar till elever på våra skolor ungefär på samma nivå som närliggande skolor. Däremot är andelen elever med utländsk bakgrund högre på våra skolor. Trygghet och studiero beror mer på skolan och skolans rutiner än sammansättningen av elever. Det gäller också elevernas studieresultat, säger Erik Ramberg, vice vd på Watma Education.
Han säger att deras intresseundersökning är gjord enligt den standard som Skolinspektionen kräver.
– Statistiskt menar vi att den är korrekt beräknad. Från våra andra skolor ser vi liknande siffror som vi fått i undersökningen i Uddevalla. Vi ser att vi attraherar ungefär 10 procent, säger Erik Ramberg.
”Finns inte på kartan”
Under torsdagen beslutade den politiska majoriteten i barn- och utbildningsnämnden att gå på förvaltningens linje, med stöd av V. Med andra ord får Nordic International School nobben av Uddevalla.
– Det pågår en stor strukturförändring av skolorna för att förbättra både trygghet och studiero och komma i ordning med den trängsel som skolan dragits med under många år. En etablering av en friskola skulle krocka med det kanonjobb som förvaltningen gjort för att få till en bättre skolstruktur i kommunen. Det finns inte på kartan, säger Roger Ekeroos (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.
Hur känns det att som borgerligt parti stänga dörren för en friskola?
– Moderaterna, Centern och Liberalerna har alla samma positiva syn på fria etableringar. Vi är helt öppna med att det är ett svårt beslut för oss. Det är svårt att fatta beslut baserat på två dåliga alternativ och sedan stå för det ansvaret. Men det är var det innebär att leda. Skulle vi i det här läget välkomna en friskola med öppna armar har allt förbättringsarbete varit i onödan.
Kristdemokraterna, Uddevallapartiet och Sverigedemokraterna röstade emot.
– Jag kan inte mer än beklaga majoritetens inställning till skolor som vill etablera sig i kommunen. Det finns efterfrågan på en sådan här skola. Speciellt beklagligt att de borgerliga partierna säger nej. I princip är det priset de betalar för att sitta i majoritet, säger Anibal Rojas Jorquera (KD), andre vice ordförande i nämnden
– Det är lätt för KD att sitta i opposition och slå på sina gamla bundsförvanter utan att presentera något trovärdigt alternativ, kontrar Roger Ekeroos.
Skolinspektionen har sista ordet
Nu skickas kommunens yttrande till Skolinspektionen. När Skolinspektionen fattar sitt beslut ska de ta hänsyn till om etableringen av en ny skola tillför något nytt vad gäller utbildning, och hur den påverkar det offentliga skolväsendet.
– Vi gör en objektiv helhetsbedömning av all information som hämtas in, oavsett vad kommunen har för inställning till etableringen. Elevperspektivet vägs också in. Vi ser det som positivt att eleven kan göra ett val. Finns det redan friskolor i kommunen vägs det in i bedömningen, säger Carin Clevesjö, enhetschef för tillståndsprövning på Skolinspektionen.
Vad krävs generellt för att Skolinspektionen ska avslå en ansökan om att öppna friskola?
– Den behöver vara så konkret att vi kan se att en etablering leder till bestående negativa konsekvenser. Att en kommun tvingas göra vissa justeringar på kort sikt är inte tillräckligt. Det ska vara konsekvenser som förväntas bestå i ett femårsperspektiv, säger Carin Clevesjö.
Hon ger några exempel, som att en kommun gjort en stor omorganisation för att flytta skolor eller byggt en helt ny skola som medfört stora kostnader och insatser.
– Då skulle en etablering kunna motverka den insatsen kommunen gjort för att bli effektiv, säger Carin Clevesjö.
Skolinspektionen fattar beslut löpande men senast den sista oktober. Ett avslag från Skolinspektionen kan överklagas hos förvaltningsrätten.
