Larmet: 60-tal barn i Uddevalla försvunna sedan sommarlovet

Varje år försvinner barn från Sverige och göms utomlands. I Uddevalla har problemet dessutom ökat. Sedan förra sommarlovet har cirka 60 barn anmälts saknade, det motsvarar två hela skolklasser.

I många fall handlar det om barn vars föräldrar har fått en kallelse att komma till socialtjänsten, blivit rädda och flytt oplanerat från Sverige av rädsla för svenska myndigheter.

– Det är hela, stora familjer som flyr. Det var en familj med sex barn som försvann häromdagen, säger en av de somaliska kvinnor som Bohusläningen träffar på Mötesplats Dalaberg.

Familjerna berättar inte om sina planer i förväg, en dag är de plötsligt borta.

– Man hör om det först efter att de har försvunnit, säger en annan av kvinnorna.

Mina barn är stora, men om de hade varit små hade jag flytt

Hon berättar själv om rädslan efter att ha fått en orosanmälan.

– Jag blev jätterädd, man hör bara överallt att socialtjänsten tar barnen. Mina barn är stora, men om de hade varit små hade jag flytt, säger hon.

Bakom paniken inför socialtjänstens brev om orosanmälan ligger den så kallade LVU-kampanjen. Den tog fart hösten 2021 och spreds framför allt på arabiskspråkiga sociala medier. Budskapet är att socialtjänsten kidnappar barnen. Kampanjen har lett till hot mot socialtjänstpersonal och omfattande demonstrationer, bland annat i Göteborg.

– Det måste till information. Rykten om socialtjänsten sprider sig i sociala medier. Man vet inte hur det verkligen är. Om inte jag hade jobbat med socialtjänsten hade jag inte heller vetat det. Det finns ett ordspråk i mitt land Syrien som översatt säger att när man inte vet är man rädd, säger Maha Abdallah, en av kommunens kulturtolkar i Uddevalla.

Familjer flyr i rädsla för att socialtjänsten ska ta barnen

När vi träffar de somaliska kvinnorna är det onsdag eftermiddag. Majsolen värmer fast det är lite kyligt i vinden. På Dalabergs torg leker några barn och skrattar högt, en man skyndar in på Ica och på andra sidan gatan står kvinnor och pratar med varandra, den ena bär en liten bebis i sele på magen.

Inne i mötesplatsens lokaler ställs två bord ihop för att vi ska få plats. Det tänkta temat för dagens onsdagsträff har bytts ut och samtalet handlar nu en stund om socialtjänsten. Runt bordet pratas svenska och somaliska. Kulturtolken Fatima Hassan tolkar och förklarar kulturskillnader, åt båda håll. Kulturtolkarna är en del i kommunens förebyggande insatser och medverkar vid onsdagsträffarna på Mötesplats Dalaberg.

De somaliska kvinnorna fortsätter att beskriva rädslan för socialtjänsten ska ta deras barn och för brevet om orosanmälan med kallelse till möte.

– Det är det som man är mest orolig för. Man ser på sociala medier och delar med varandra. Man pratar om det när barnfamiljer träffas och på fester, säger en av kvinnorna.

– När man hör att någon får en orosanmälan frågar man ofta varför de inte har flytt, hur de vågar stanna kvar, fyller en annan i.

Man flyttar inte, man flyr

Fatima Hassan nickar instämmande och poängterar:

– Man flyttar inte, man flyr, säger hon.

Kvinnorna som har kommit hit i eftermiddag vill berätta om sina upplevelser och sina tankar, men ingen är beredd att framträda öppet i tidningen med namn och bild.

De säger att reaktionen av en orosanmälan blir dramatisk.

– Det hade varit bra om socialtjänsten och skolan pratade mer med familjen innan anmälan och i stället tog reda på familjens situation och vad som ligger bakom. Nu känner familjen att de måste fly och det ödelägger barnens hela framtid, säger en av kvinnorna.

Myndigheterna kämpar för att få hem en handfull barn

Av de cirka 60 barn som anmälts försvunna i Uddevalla har ungefär hälften kommit tillbaka. Då handlar det oftast om föräldrar som förlänger sin semester i utlandet, trots att de inte fått beviljat ledighet för barnet från skolan, enligt socialtjänsten.

Myndigheterna kämpar för närvarande med att försöka få hem cirka fem av barnen.

Vi är väl medvetna om att det finns många fler, att mörkertalet är stort

”Det är de som vi har fått indikationer av att de på något sätt är bortförda ofrivilligt och/eller kan vara utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck eller de som vi inte alls har fått kontakt med”. beskriver Sonja Åhman, chef för mottagningsenheten i Uddevalla i ett mejl till Bohusläningen.

”Vi är väl medvetna om att det finns många fler, att mörkertalet är stort”, skriver hon vidare.

Omfattningen av hedersrelaterat våld och förtryck i världen i dag är inte fullt ut klarlagd, men enligt Världshälsoorganisationen gifts 39 000 flickor under 18 år bort varje dag. 700 miljoner av världens i dag vuxna kvinnor giftes bort som barn. Dessutom lever mer än 200 miljoner flickor och kvinnor i dag med konsekvenser av att ha blivit könsstympade, enligt WHO.

Utrikesdepartementet arbetade förra året med 65 ärenden där barn eller vuxna hade förts utomlands från Sverige i en hederspräglad eller patriarkal kontext. I tolv av ärendena fanns konkreta risker för barn- eller tvångsäktenskap, i tolv handlade det om uppfostringsresor.

Vad kan driva en förälder att göra så mot sitt barn?

– Det här är en känslig fråga för mig eftersom jag tillhör en annan kultur och har en annan bild. Skälet att skicka främst tonåringar och pojkar på uppfostring är att man ser att de riskerar att hamna i kriminalitet och inte lyssnar på sina föräldrar. Man ser som förälder att det inte finns så stor hjälp i Sverige att få och man ser inget annat som kan hjälpa, säger Fatima Hassan och fortsätter:

– Men det finns också familjer som gärna vill behålla sina barn, man är inte säker på att det blir bättre i det andra landet. Det kan i stället bli värre och de kan ansluta till extrema rörelser.

Brottsligt att tvinga någon att gifta sig

Det är olagligt att på något vis medverka till att barn blir bortgifta, både i Sverige och utomlands och även om äktenskapet är giltigt i det land där det ingås. Det är inte heller tillåtet att lura någon utomlands för att tvingas in i äktenskap. Straffet kan bli fängelse.

– Vi har i Sverige ett extremt individualiserat samhälle. Kommer man då från en kultur där tryggheten är familjen, då kan våra straff i fängelse ses som ett lågt pris. Man vill ha kvar tryggheten i att tillhöra familjen även om det utmanar systemet, säger Annelie Berntsson Berg, socialsekreterare i Uddevalla.

Kommer man då från en kultur där tryggheten är familjen, då kan våra straff i fängelse ses som ett lågt pris

Kulturtolken Maamoun Aldroudi fyller i:

– Det är ett utanförskap som gör att man struntar i lagar och letar efter ett sammanhang.

Försvinnanden följer ett vanligt mönster

Samtliga barn som räknas som försvunna från Uddevalla omfattas av skolplikten i Sverige, beskriver Sonja Åhman.

I Uddevalla är Hovhultsskolan den skola där flest barn anmäls saknade, hit kom 28 barn aldrig tillbaka efter sommaren. Det var ”exceptionellt många”, enligt rektor Karin Olsson, och det finns fortfarande familjer som hon inte har fått kontakt med. Efter jul kom ytterligare elva barn inte tillbaka.

Försvinnandena följer ofta liknande mönster, beskriver Karin Olsson.

– Det börjar med att de saknas i skolan. Vi söker vårdnadshavarna och får kanske reda på att familjen åkt utomlands. Familjen söker kanske då ledigt för barnen i flera veckor, men jag säger att jag inte kan bevilja ledigt så länge eftersom vi har skolplikt i Sverige. Då kan de säga att de inte får tag i flygbiljett eller att kanske en släkting är sjuk så att de måste stanna. Men det kan också komma helt utan förvarning att de är borta, säger hon.

– Det är fruktansvärt. Man missar inte bara den utbildning som man har rätt till, utan också det sociala sammanhanget som är en nog så viktig del av integrationen, säger Sonja Åhman.

HÄR KAN DU LÄSA DEL 2 av "De försvunna barnen":

LÄS MER:Nailas dramatiska flykt undan det patriarkala förtrycket: "Jag var i chock"

LÄS MER:Här kan du hitta hjälp om du är utsatt

Wiveca Ström

ws@bohuslaningen.se