I höstas var Mattias West, trädgårdsmästare och certifierad parkslidebekämpare ute i Ljungskile för att bekämpa deras invasiva bestånd av parkslide.
Där gjorde han den unika upptäckten, parkslide med frön. Växten har tidigare bara funnits som honplanta, vilket betyder att det inte har funnits några frön som kan spridas. Detta har varit en liten tröst i bekämpandet av arten, som är otroligt beständig tack vare sitt starka rotsystem.
– Det är en helt unik upptäckt för Sverige, det finns inga tidigare noterade upptäckter, säger Mattias West.
Världens mest invasiva växt
Parkslide är en av världens mest invasiva växter. Trots att den funnits i Sverige sedan 1800-talet, då en tysk botaniker förde med den från Japan, är den ännu inte med på den nationella förteckningen för invasiva arter i Sverige. Den är extremt svår att utrota på grund av dess starka rotsystem. Rotsystemet kan gå fyra-fem meter ner i marken och det krävs så lite som ett halvt gram rot för att växten ska sätta nya plantor. Minsta lilla störning på plantan gör att den reagerar med att gå i sidled åtta-tio meter, rotsystemet blir därför väldigt stort och invecklat. Troligtvis beror detta på att plantan växer naturligt på vulkaner, där den flyr undan lava. Ett rotsystem så starkt gör att den också klarar sig utan att ha växande plantor i flera år.
– Rotsystemet är som ett enormt batteri, beskriver Mattias West, trädgårdsmästaren och certifierad parkslidebekämpare.
Detta innebar att parkslide har korsat sig med en annan växt och på så sätt fått en korsning med fröer. Mattias West misstänkte att den skyldige ”pappan” kunde vara bokharabindan som växte en bit längre bort.
– Det är vanligt att man korspollinerar växter med varandra, men då brukar det vara från samma familj. Parkslide och bokharabinda är besläktade med varann men inte på nära håll, berättar Mattias.
Mattias plockade med sig fröer hem för att så. Under våren har han fått upp 75 plantor av 200 fröer.
– Jag hoppades på noll.
Han skickade plantmateral för DNA analys i Stockholm och resultatet bekräftade att det var bokharabinda som korsats med parkslide, precis som Mattias misstänkt.
Ett mardrömsscenario
Hur plantorna kommer att utveckla sig är än så länge oklart. Mattias har behållit fyra plantor som nu är ungefär 20 centimeter höga.
– Det är för tidigt att uttala sig. Först får vi se om de klarar vintern. Kanske hoppas jag på att de inte gör det, säger Mattias.
Det stora hotet med parkslide är att den växer högt, skuggar och kväver inhemska växter. Bokharabindan är en klätterväxt som snabbt växer och täcker stora ytor. En korsning mellan de två, med frön som kan spridas med hjälp av fåglar och andra pollinerare skulle kunna vara förödande för inhemska vildväxter.
– Det hade varit ett mardrömsscenario.
Certifikation för att ta bort parkslide
Eftersom parkslide är så motståndskraftigt och sprider sig så invasivt har Fritidsodlingens riksorganisation startat en utbildning som riktar sig till folk som har ett yrke inom trädgårdsarbete.
Certifikatet kan ses som en kvalitetsgaranti för den som vill anlita någon för att bekämpa parkslide.
Kan finnas på andra platser
Det är en unik upptäckt men det behöver inte betyda att det är första eller sista gången som det händer.
– Det var en ren slump att jag förstod vad det var, säger Mattias.
Har man problem med parkslide i trädgården och samtidigt har bokharabinda råder han privata trädgårdsälskare att ta bort bokharabindan, eller påbörja bekämpningen mot parkslide, för att motverka hybriden. Och om man skulle ha parkslide som har frösådd under sig, kan man gräva upp frösådderna. De är inte lika motståndskraftiga som moderplantan.
