Kurdiska styrkor i utkanten av Erbil. Arkivbild.
Kurdiska styrkor i utkanten av Erbil. Arkivbild.

Många flyktingar av kurdisk-irakisk konflikt

I en utsträckt hand till Bagdad föreslår det kurdiska självstyret i norra Irak en gemensam kurdisk-irakisk insats vid en av gränsövergångarna mot Turkiet. Samtidigt kommer siffror på att över 180 000 civila tvingats på flykt av konflikten mellan kurderna och den irakiska regeringen.

ANNONS
|

Gränsinsatsen, som skulle ske tillsammans med observatörer från den USA-ledda alliansen mot IS, är en utsträckt hand till Bagdad, enligt det kurdiska styret i Erbil.

I mitten av oktober inledde irakiska regeringsstyrkor en offensiv för att inta områden som både Bagdad och det kurdiska styret gör anspråk på, däribland Kirkuk. Premiärminister Haider al-Abadi meddelade i fredags att den insatsen nu pausas, bland annat sedan kurdiska peshmergastyrkor dragit sig tillbaka från flera av de omstridda områdena.

Bakgrunden är en omröstning om självständighet för irakiska Kurdistan i slutet av september, som upprört regeringen i Bagdad.

Över 180000 civila, de flesta kurder, har enligt FN tvingats på flykt på grund av konflikten.

ANNONS

"Den 2 november är över 183000 undanträngda i de omtvistade områdena, varav 79000 från staden Kirkuk", skriver FN:s humanitära koordinator i Irak.

TT-Reuters
Bakgrund: Den kurdiska folkomröstningen

Den 25 september röstade irakiska Kurdistan om självständighet i de tre provinserna Dahuk, Arbil och Sulaymaniyya som utgör dess självstyrande områden. Därtill genomfördes omröstningen i flera omstridda områden som kontrollerades av kurdiska styrkor men som centralregeringen i Bagdad ser som sitt territorium, däribland Kirkuk, Makhmour, Khanaqin och Sinjar. Det var inte bara kurder som hade rätt att rösta, utan även andra folkgrupper i de kurdiska områdena.

Den irakiskkurdiska diasporan kunde rösta via nätet.

Irakiska Kurdistan har länge haft hög grad av autonomi, med ett eget parlament och egna väpnade styrkor (peshmerga). Relationerna med Bagdad har blivit allt mer ansträngda de senaste åren, på grund av konflikter om olja och territorium.

Bagdad motsatte sig folkomröstningen. Turkiet och Iran har också reagerat starkt på omröstningen, oroade över att den kan inspirera kurdiska separatister inom sina egna gränser.

Strider bröt ut den 16 oktober, sedan irakiska regeringsstyrkor intagit staden Kirkuk. Offensiven mot de kurdiskkontrollerade områdena var ett direkt svar på den kurdiska folkomröstningen om självständighet.

Kurdiska regionregeringen i Kurdistan föreslog på onsdagen i förra veckan en omedelbar vapenvila, att resultatet av folkomröstningen skulle läggas på is och att en dialog skulle inledas med Bagdadregeringen. Svaret från Bagdad blev nej.

På fredagen gav Iraks premiärminister Haider al-Abadi order om ett tillfälligt eldupphör i militärinsatsen mot de kurdiska peshmergastyrkorna.

Källor: AP, BBC

ANNONS