I februari 2016 röstade Bolivia, med liten marginal, mot förslaget om en grundlagsändring som skulle möjliggöra för Morales att ställa upp för en fjärde mandatperiod. Han är redan den som suttit längst på presidentposten i Bolivia sedan självständigheten från Spanien 1825.
Sedan folkomröstningen har Morales eget parti, socialistiska MAS, försökt hitta "alternativa juridiska lösningar" för att kunna gå förbi resultatet i folkomröstningen.
Författningsdomstolen sade på tisdagen att rätten att ställa upp i valet väger tyngre än de begränsningar som grundlagen innebär.
Morales har redan gjort en grundlagsändring, tre år efter det att han tog över som president 2006. Enligt den reviderade grundlagen valdes han till president 2009 och vann sedan även valet 2014, även om en president bara ska få sitta i två omgångar.
58-årige Morales sade efter folkomröstningen i fjol att nej-sidan vunnit på grund av en skandal som handlade om ett påstått kärleksbarn.
Vänsterpolitikern Evo Morales valdes till president i december 2005, som den förste ur ursprungsbefolkningen på posten, och har valts om två gånger med klar majoritet, 2009 och 2014.
I en folkomröstning i februari i fjol röstade över 51 procent nej till presidentens förslag om en grundlagsändring som skulle innebära att han kunde ställa upp för en fjärde mandatperiod.
Under Morales tid vid makten har Bolivia upplevt stadig ekonomisk tillväxt och minskande av klyftorna har gett honom starkt stöd bland många i det fattiga landet. Men motståndarna anklagar honom för korruption och svågerpolitik.
Morales presidentperiod slutar 2020 men någon tydlig efterträdare finns varken i Morales eget parti MAS eller i oppositionen, enligt Reuters.