Morales fattade beslutet efter att USA uttryckt sitt motstånd mot författningsdomstolens godkännande av att han ställer upp för en fjärde mandatperiod.
- Jag var först inte helt övertygad, nu är jag det. Systrar och bröder, jag kommer att vara en av kandidaterna i valet 2019, sade han när han talade inför samlade anhängare.
Den amerikanska regeringen sade efter domstolens beslut att den var "djupt oroad". Beslutet kan inte överklagas.
I februari 2016 röstade Bolivia, med liten marginal, mot förslaget om en grundlagsändring som skulle göra det möjligt för Morales att ställa upp för en fjärde mandatperiod.
Sedan folkomröstningen har Morales eget parti, socialistiska MAS, försökt hitta "alternativa juridiska lösningar" för att kunna gå förbi resultatet i folkomröstningen. Författningsdomstolen sade på tisdagen att rätten att ställa upp i valet väger tyngre än de begränsningar som grundlagen innebär.
Morales är redan den som suttit längst på presidentposten i Bolivia sedan självständigheten från Spanien 1825.
Han har redan gjort en grundlagsändring, tre år efter det att han tog över som president 2006. Enligt den reviderade grundlagen valdes han till president 2009 och vann sedan även valet 2014, trots att en president bara ska få sitta i två omgångar.
Vänsterpolitikern Evo Morales valdes till president i december 2005, som den förste ur ursprungsbefolkningen på posten, och har valts om två gånger med klar majoritet, 2009 och 2014.
I en folkomröstning i februari i fjol röstade över 51 procent nej till presidentens förslag om en grundlagsändring som skulle innebära att han kunde ställa upp för en fjärde mandatperiod.
Under Morales tid vid makten har Bolivia upplevt stadig ekonomisk tillväxt och minskande av klyftorna har gett honom starkt stöd bland många i det fattiga landet. Men motståndarna anklagar honom för korruption och svågerpolitik.
Morales presidentperiod slutar 2020 men någon tydlig efterträdare finns varken i Morales eget parti MAS eller i oppositionen, enligt Reuters.