Högutbildade överrepresenterade i EU-valet

Den 26 maj är det EU-val. Men benägenheten att rösta är ojämlik: väljarnas socioekonomiska bakgrund påverkar. De här klyftorna är större i valet till EU-parlamentet än till riksdagen, enligt en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2015 som har analyserat valdeltagandet i valen under supervalåret 2014 på uppdrag av regeringen.

Ojämlikheten hänger ihop med hur många som deltar i ett val. Enligt SOM-institutet vid Göteborgs Universitet är också de som röstar i EU-valet ofta mer politiskt intresserade.

– Generellt när det är ett högre valdeltagande, som i riksdagsvalet, blir det mer jämlikt. När valdeltagandet är lågt tenderar skillnader mellan olika grupper att bli större, säger Richard Öhrvall, postdoktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, som står bakom SCB-studien.

Maria Solevid, universitetslektor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, säger att den sociala normen att rösta är lägre vid ett lågt valdeltagande.

– Grupper med lägre socioekonomisk status är ofta svårmobiliserade. Grupper med högre socioekonomisk status röstar ändå.

Att EU-valet är mindre prioriterat av politiker och av media än riksdagsvalet påverkar vilka som tar sig till valurnorna, enligt Maria Solevid.

– Det gör också att alla lägger mindre tid på valet. Kombinationen att EU-valet ofta upplevs komplext och att det är lägre temperatur i valrörelsen gör att valrörelsen inte är lika mobiliserande.

Högutbildade överrepresenterade

Enligt Richard Öhrvall är skillnaderna i valdeltagande framförallt stora när det gäller utbildningsnivå. Nästan dubbelt så stor andel med eftergymnasial utbildning än med enbart förgymnasial utbildning röstade i EU-valet 2014. Skillnaderna har vuxit de senaste valen.

– Det bidrar till att det går bättre i EU-val för partier som är starkare bland högutbildade personer, säger Richard Öhrvall.

Exempelvis fick Miljöpartiet 15,4 procent i EU-valet 2014, men bara 6,9 procent i riksdagsvalet samma år. Enligt Richard Öhrvall kan ojämlikheten vara en del i förklaringen.

Det finns också geografiska klyftor. Högst var valdeltagandet i storstäderna, följt av förortskommuner till storstäder medan valdeltagandet var lägst i glesbygdskommunerna och i kommuner i glesbefolkade regioner.

– Det här hänger förmodligen samman med att det bor fler högutbildade i storstäderna, säger Richard Öhrvall.

Även klyftorna när det gäller hur hög inkomst röstberättigade har och om de röstar har ökat.

Bland de tio distrikten med lägst valdeltagande i EU-valet 2014 var medelinkomsterna låga och över 50 procent av de som har rätt att rösta är utrikes födda i nio av tio av de här distrikten. Samtliga tio valdistrikt låg i Södertälje, Stockholm eller Malmö.

Stora klyftor bland unga

Valdeltagandet är lägre bland unga och äldre personer. Skillnaderna har dock minskat. I EU-valet 2014 ökade andelen förstagångsväljare som röstade. Men skillnaderna är stora mellan olika grupper unga människor.

Här är förstagångsväljarnas utbildningsbakgrund, om de har gått ett studieförberedande eller yrkesförberedande gymnasieprogram, en stark faktor. Lägst var valdeltagandet bland dem som inte gick eller tidigare hade slutfört en gymnasieutbildning eller går eller har gått det individuella programmet eller introduktionsprogram.

Även föräldrarnas utbildningsnivå spelar roll. De förstagångsväljare som hade någon förälder med slutförd eftergymnasial utbildning röstade i betydligt högre grad än de som inte hade det.

– Valresultatet, vilka som röstar, är inte riktigt representativt för befolkningen, säger Richard Öhrvall.

Om och i så fall hur det faktiska valresultatet påverkas av ojämlikheten är dock oklart.

– Det är svårt att veta vad som hade hänt om alla hade röstat. Men den potentiella risken är att de som röstar lutar åt det ena eller andra hållet och att valresultatet då kan blir annorlunda jämfört med en situation där fler hade röstat, säger Maria Solevid.

TEXT

Anna Ekström

anna.ekstrom@gp.se