ANNONS

Den glasklara gränsen

Jag skriver den här krönikan i svallvågorna efter mitt livs största förlust. Min bror och jag hade en enda pappa, och nu är han död. Och vi har allihop trott oss veta om den nära förestående döden, men det har blivit väldigt många år av liv trots det, av liv trots allt. Trots allt har min pappa funnits längre än vad någon vågade hoppas. Barnbarnen har fötts och blivit stora barn, och de har fått ha varandra, han och de. Vi hann med det viktiga, i alla fall.